Åland – Fredens öar – består av mer än 6 700 öar och skär. Självstyrelselagen för Åland räknar upp de områden där Ålands folkvalda församling, lagtinget, har lagstiftningsbehörighet. En av sektorerna är hälso- och sjukvården.
Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, som lyder under Ålands landskapsregering, har hand om vården och kommunerna ansvarar för en del av socialservicen.
Handläggningen av de olika sociala förmånerna avviker från fastlandets praxis. Olikheter finns till exempel hos vilka aktörer man söker stöd och även i de bidragsbelopp som Åland själv bestämmer om.
”För många inflyttare från finska fastlandet kan förändringarna i de egna förmånerna komma som en överraskning”, berättar Hillevi Smeds, chef för FPA Åland.
”Till exempel barnbidraget, som handläggs av FPA, men finansieras av Ålands landskapsregering, är en aning högre på Åland än på fastlandet. Barnet ska dock vara stadigvarande bosatt på Åland.”
Stöd och hjälp i det dagliga livet
Flera lokala aktörer beviljar och handlägger den sociala tryggheten inom landskapet.
”Förutom FPA har vi sexton kommuner, Kommunernas socialtjänst, KST, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, AMS och Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, som alla har sina egna ansvarsområden”, berättar Smeds.
Grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd ansöks på Åland hos AMS, som också sköter arbets och näringsbyråns uppgifter, dvs. kunden anmäler sig som arbetslös arbetssökande hos AMS och inkomstrelaterad dagpenning ansöks såsom på fastlandet hos den egna arbetslöshetskassan.
Också familjeförmånerna handläggs delvis av olika aktörer på Åland. Medan FPA sköter förmånerna på fastlandet är det hemkommunens socialbyrå på Åland som ansvarar för exempelvis hemvårdsstöd. Privatvårdsstöd betalas inte på Åland. Moderskapsunderstöd och grundläggande utkomststöd ansöker man hos KST. Föräldrapenning ansöks via FPA. Studiestödet i sin tur hos AMS.
”Allmänt bostadsbidrag ansöker man via FPA. Vi ser en liten ökning i beviljade bostadsbidrag under pandemin.”
Reseersättningarna avviker också från finska fastlandets.
”Taxitaxorna fastställs av Ålands landskapsregering. Producenterna av taxitjänster på Åland har fortfarande ett fullmaktsavtal med FPA, dvs. kunden får använda den taxi som hen önskar på Åland vid resor till och från hälso- och sjukvården. Resor till finska fastlandet och Uppsala i Sverige ersätts i regel endast om ÅHS beviljat en betalningsförbindelse. Sjukresorna till fastlandet består av en kombination av många olika färdmedel såsom taxi, båt och flyg”, berättar Smeds.
Pappaledigheten populär på Åland
Familjeledighetsreformen som träder i kraft i augusti 2022 gäller också på Åland. Med reformen vill man öka antalet familjeledighetsdagar och göra användningen av ledigheterna flexiblare. Reformens syfte är att öka jämlikheten i arbetslivet och syftar till att båda föräldrarna ska ta ut familjeledighet. Reformen beaktar också olika familjeformer bättre än tidigare.
”På Åland är vi redan steget före. Här tar papporna ut sin pappaledighet oftare än på fastlandet”, berättar Smeds.
Tack vare en fungerande närdemokrati möter Ålands förmånssystem befolkningens behov.
”Vi har flera aktörer som finansierar och handlägger förmånerna, vilket kan uppfattas som krångligt, men samtidigt är vi ett litet landskap med fungerande närdemokrati och därigenom får vi våra röster hörda inom beslutsfattandet.”
På Åland finns det inte heller några språkbarriärer mellan myndigheterna – all kommunikation sköts behändigt på svenska.
”Kunderna hos FPA i Mariehamn kan naturligtvis också få betjäning på finska, men andelen finskspråkiga kunder är mycket liten. Däremot är det allt vanligare att kunden har ett annat modersmål än svenska på grund av ökad inflyttning från andra länder ”, berättar Hillevi Smeds.
Åland arbetsmarknad återhämtar sig efter pandemin
Näringslivet på Åland är aktivt med en lång tradition av entreprenörskap. I slutet av 2021 fanns det 2 788 företag på Åland. Majoriteten var verksamma inom tjänstebranscherna (knappt 67 procent) och ungefär 84 procent av företagen sysselsätter fyra personer eller färre. Endast fyra stycken har en personal på fler än 250 personer.
Ryggraden i den åländska ekonomin är sjöfarten med både transport-, frakt- och passagerartrafik, också bank- och försäkringsverksamheten är stor samt it-branschens andel. Industrin omfattar bland annat högteknologisk plastindustri och snickerier. Ett viktigt område för industrin är att vidareförädla jordbruksprodukter och fisk.
Sjöfarten har fått lida tungt under pandemin. Som en följd av restriktionerna och pga minskad passagerartrafik har också hotell- och restaurangbranschen plågats. Situationen har förbättras i takt med att samhället har öppnat upp. Fjolårets högsäsong blev bättre än förväntat, främst tack vare ett stort inflöde av finska turister. Trots en fördubbling från 2020 till 2021 var antalet hotellövernattningar ifjol fortfarande cirka 15 procent färre än 2019.
I maj 2022 var det relativa arbetslöshetstalet på Åland i genomsnitt 4,2 procent, jämfört med 7,1 procent i maj ifjol. Arbetslöshetstalet i Mariehamn var i maj 5,7 procent (9,5 procent i maj ifjol). Antalet långtidsarbetslösa var i maj kring 320 personer.
Kriget i Ukraina har påverkat den åländska ekonomin med en förhöjd inflationstakt, vilket innebär högre kostnader för företag och försämrad köpkraft för hushållen. Ett högt oljepris skär ner på marginalerna inom sjöfarten.
Ålands befolkningsmängd växer
Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) ökade befolkningen med 215 personer under 2021. Medellivslängden är lite högre på Åland än på fastlandet. Födelsetalet (antalet födda per 1 000 invånare) för hela Åland 2021 var tio, jämfört med nio för Finland.
”Karakteristiskt för Åland sedan 1970-talet är en växande befolkning. Idag kan vi också se en inflyttning från grannlandet Sverige som är snäppet livligare än från Finland”, berättar statistikchef Kenth Häggblom från Ålands statistik- och utredningsbyrå.
”En del av dom svenska inflyttarna är intresserade av att bo på Åland eftersom barnen här kan uppfylla sin läroplikt genom hemundervisning, vilket inte är lika lätt i Sverige. Man kan också allmänt se ett stigande intresse för att flytta ut till landsbygden och skärgården.”
Som en följd av pandemin finns det ett ökat engagemang och en ökad beredskap för distansarbete på Åland, vilket möjliggör flytt till glesare orter.
Av den utomnordiska inflyttningen 2021 kom de flesta från Lettland, Rumänien och Tyskland. I de flesta kommuner är en tredjedel eller flera av invånarna födda utanför Åland.
”Åland har ett officiellt språk, svenskan, men totalt finns 67 olika språk företrädda på Åland. Finska talas av 4,6 procent av befolkningen. Här finns 104 olika födelseländer representerade”, berättar Häggblom.
Var femte ålänning bor ensam, var tredje i ett tvåpersonershushåll och hälften i hushåll med tre eller flera personer.
Ålänningarna är trogna sin hemtrakt
Hur ser ålänningarna själva på sin framtid? Kenth Häggblom nämner NABO-studien som Nordiska ministerrådets finansierat och där ungdomar intervjuades om betydelsen av att vara ålänning.
”I intervjuerna diskuterades åländska samhällsservicen. Det framgick att ungdomarna värdesatte tryggheten, säkerheten och stabiliteten på Åland och även möjligheten till inflytande i samhället. Ungdomarna tyckte också att arbetsmöjligheterna fungerar relativt bra på Åland. Flera deltagare planerade komma tillbaka till Åland efter universitets- eller högskolestudier.”
Häggblom ser liknande åsikter bland äldre ålänningar.
”Vi har korta avstånd och nära till varandra. Det känns också att vi har lätt att ta kontakt med myndigheterna på Åland. Eftersom vi är ett litet folk måste vi själva ta i i olika frågor, vilket fungerar dynamiskt när vi har nära till beslutsfattarna.”
Läs också (på finska):
Näin Suomessa käytetään sosiaaliturvaa, osa 1: Nuorekas teknologiakeskus Oulu on yllättävän sairastava suurkaupunki
Näin Suomessa käytetään sosiaaliturvaa, osa 2 Salo: Nokian runtelema kaupunki on kymmenessä vuodessa noussut kuopastaan
Näin Suomessa käytetään sosiaaliturvaa, osa 3: Espoossa väestö on nuorta ja tervettä, mutta hyvinvointi ei jakaudu tasaisesti
Näin Suomessa käytetään sosiaaliturvaa, osa 4: Nälkämaa vaurastuu – Kainuun positiivinen rakennemurros heijastuu Kelan tukien käyttöön
Näin Suomessa käytetään sosiaaliturvaa osa 5: Suhdannevaihtelu heiluttaa herkästi Tampereen seutua – nyt se elää voimakasta nousukautta
Näin Suomessa käytetään sosiaaliturvaa osa 6: Mistä väkeä elinvoimaiselle Vaasan seudulle?
Näin Suomessa käytetään sosiaaliturvaa, osa 7: Monipuolinen pääkaupunki houkuttelee muuttajia, mutta asumisen hinta kirvelee
Näin Suomessa käytetään sosiaaliturvaa osa 8: Pohjois-Karjalassa työllisyys on parantunut, mutta Venäjän vastaiset pakotteet iskevät kovaa