I Finland har man ställt upp flera olika mål för översynen av familjeledigheterna. Man har hoppats på en totalreform av systemet, men har även velat förlänga mammornas yrkesverksamma tid och uppmuntra papporna att ta ut föräldraledighet. Vad har man kunnat observera om familjeledigheternas funktionsduglighet och incitamentseffekter i de övriga nordiska länderna?

I Norden har föräldraledigheterna till stor del studerats med hänsyn till jämställdheten mellan könen. I synnerhet i Sverige har man bedrivit mycket forskning utifrån förmånsregistren och klarlagt användningen av ledigheterna och deras fördelning mellan könen.

Familjeledighetskvot för papporna

I alla de nordiska länderna har papporna uppmuntrats att ta ut föräldraledighet genom att papporna tilldelats en egen kvot av ledigheten.

I alla de nordiska länderna har papporna uppmuntrats att ta ut föräldraledighet genom att papporna tilldelats en egen kvot av ledigheten.

Island genomförde en radikal reform 2001. För papporna öronmärktes en föräldraledighet på 3 månader. Det är en av de längsta pappakvoterna i hela Europa. I Sverige förlängdes pappaledigheten till 3 månader 2016.

Enligt Guðný Björk Eydal, professor vid Islands universitet, understöddes reformen av alla isländska politiska partier. Reformen understöddes också av arbetsmarknadsparterna.

Eventuellt berodde det breda understödet på att implementeringen av pappakvoten väsentligt förlängde den inkomstrelaterade föräldraledigheten från tidigare.

De isländska pappornas vilja att utnyttja kvoten har varit anmärkningsvärt stor. De isländska papporna har länge intagit första plats vid en jämförelse av i vilken mån papporna utnyttjat ledigheterna.

En femtedel av de finska papporna låter bli att ta ut ledighet

I en pågående FPA-studie granskas bakgrunden till pappornas utnyttjande av familjeledigheter i synnerhet med fokus på den nyaste reformen 2013.

Den för papporna kvoterade familjeledigheten effektivt har ökat pappornas delaktighet.

Det har visat sig att den för papporna kvoterade familjeledigheten effektivt har ökat pappornas delaktighet. Drygt 40 procent av de finska papporna utnyttjar den kvot som tilldelats dem efter föräldraledigheten.

Kvoterna ser dock ut att hjälpa bara upp till en viss gräns. Över 20 procent av papporna låter helt bli att utnyttja föräldraledigheten. Nästan en tredjedel tar ut bara 1–3 veckors ledighet kring barnets födelse.

Över 20 procent av papporna låter helt bli att utnyttja föräldraledigheten.

Observationerna i de övriga nordiska länderna är liknande. Nästan en fjärdedel av de svenska papporna är inte alls föräldralediga under barnets två första levnadsår. Enligt Ann-Zofie Duvander, professor vid Stockholms universitet, vore det därför viktigare att få allt fler pappor att utnyttja ledigheterna än att skapa incitament för de pappor som redan tar ut föräldraledighet.

Finanskrisen fick systemet att vackla

Den kraftiga finanskrisen, som började 2008 och som fick den offentliga ekonomin att vackla, utmanade utvecklingen av det isländska familjeledighetssystemet.

Till följd av finanskrisen skars föräldraledighetsersättningen ner radikalt. Nedskärningarna drabbade ett stort antal familjer och minskade enligt Eydal i synnerhet pappornas vilja att utnyttja ledigheterna.

Till följd av finanskrisen skars föräldraledighetsersättningen ner radikalt.

Trots den långt utdragna lågkonjunkturen har ersättningsnivån dock småningom höjts i riktning mot nivån före krisen. Finanskrisen har också fördröjt genomförandet av den planerade förlängningen av den inkomstrelaterade föräldraledighetstiden.

Flexibilitet skulle behövas också för mammorna

Det svenska föräldraledighetssystemet har betraktats som det mest flexibla i Norden. Enligt Duvander vill de svenska familjerna hålla fast vid flexibiliteten.

Om föräldrarna så vill kan de ta ut föräldraledigheten på deltid med en lägre inkomstnivå. Ledigheten kan också delas upp. Många svenskar utnyttjar denna möjlighet och sköter med stöd av den inkomstrelaterade ledigheten sina barn tills de är nästan ett och ett halvt år gamla.

De finska föräldrarna har önskat mer flexibla föräldraledigheter.

Enligt många olika enkäter har de finska föräldrarna önskat mer flexibla föräldraledigheter. Det nuvarande systemet erbjuder dock endast papporna möjlighet till flexibilitet.

Papporna kan flytta fram uttaget av sin egen kvot ända fram tills barnet fyller två år. Att ta ut ledigheten på deltid är i praktiken svårt och gör det inte heller möjligt att dela upp ledigheten över en längre period.

Vårdbrist i familjer med bara en förälder

Under den senaste tiden har man fäst större uppmärksamhet vid de familjerelaterade skillnaderna i utnyttjandet av familjeledigheter. Man har velat klargöra hur olika familjers rätt och möjlighet att utnyttja familjeledigheterna uppfylls. Samtidigt har perspektivet flyttats mer i riktning mot barnen. Ett exempel på detta är förslagsvis frågorna om hur familjer med bara en förälder och invandrarfamiljer utnyttjar familjeledigheterna.

I Island har barnperspektivet och barnens rätt att få omvårdnad av vardera föräldern starkt lyfts fram under de senaste åren.

I Island utnyttjar papporna i familjer med bara en förälder ledigheterna i mindre grad än övriga pappor.

Eydal och Duvander oroar sig över hur vardera föräldern ska kunna delta i omvårdnaden av barnet i familjer med bara en förälder.

I Island utnyttjar papporna i familjer med bara en förälder ledigheterna i mindre grad än övriga pappor trots att vardera föräldern har rätt till kvoten oavsett om föräldrarna bor ihop eller inte. För dessa familjer efterlyser Eydal därför stöd och rådgivning redan under graviditeten.

Också i Sverige faller familjerna med bara en förälder utanför det ideal som framhäver jämställdheten mellan könen. Enligt Duvander kan man för dessa familjers del tala om vårdbrist (care gap).

I Sverige kan den frånvarande föräldern inte överföra sin egen kvot på boföräldern. Den sammanräknade vårdtiden i familjer med bara en förälder kan bli kortare än för övriga barn. Duvander anser att detta också är en könsfråga, eftersom en klar majoritet av ensamförsörjarna är kvinnor.

Vid utvecklingen av föräldraledigheterna för pappor har alla de nordiska länderna ansett det viktigt att stödja relationen mellan pappan och barnet.

Vid en bedömning av de viktigaste resultaten av den isländska reformen säger Eydal därför så här: ”Jag tycker att det viktigaste resultatet [av reformen] är pappor som tar hand om barnen. Studier visar att pappornas delaktighet i den dagliga skötseln av barnen har ökat, och också barnen rapporterar om en närmare relation till pappan.”