I Norden fördelar sig föräldraledigheterna fortfarande ojämnt, även om papporna uppmuntras att ta ut ledigheten på olika sätt. FPA-forskarna Anneli Miettinen och Miia Saarikallio-Torp intervjuade sina forskarkolleger i Island och Sverige om förnyandet av familjeledigheterna.

I reformen av den sociala tryggheten kommer värderingarna att vara mer avgörande än ekonomin, bedömer nationalekonomerna Suvi-Anne Siimes och Mauri Kotamäki.

Försöket med basinkomst saknade sysselsättningseffekter under det första året, men basinkomsttagarnas upplevda välbefinnande var bättre än hos dem i kontrollgruppen. En positiv syn på framtiden är en av de viktigaste indikatorerna på välbefinnande.

Tiina Heikka, kommundirektör i Lappträsk, har för avsikt att tillsammans med kommuninvånarna förvandla Lappträsk till en idealkommun. Det enda som enligt Heikka kan sätta käppar i hjulen är vårdreformen, som ställer den lilla kommunen i en ojämlik ställning jämfört med de större.

Det finska basinkomstförsöket håller på att avslutas, och en utvärderingsstudie om basinkomsten har påbörjats. De slutliga resultaten låter dock vänta på sig. Trots det rätt så snäva försöket är avsikten att utvärdera konsekvenserna på ett så övergripande plan som möjligt.

Om vårdreformen blir av, kommer invånarna i landskapen att kunna anlita privata social- och hälsocentraler om de så vill. Lasse Männistö på Mehiläinen bedyrar att servicekvaliteten kan garanteras också inom de privata hälsovårdstjänsterna, om den ersättning som landskapet betalar ligger på rätt nivå. Han menar att det ändå inte kommer att vara lätt.

De nordiska länderna tampas med samma samhälleliga rehabiliteringsrelaterade utmaningar, såsom befolkningens åldersstruktur och utbredda psykiska problem. I bland annat Sverige och Norge har man tagit fram rehabiliteringspraxis med lovande resultat som också Finland kunde ha nytta av.