Projektet torde vara ett av de mest efterlängtade samhälleliga projekten genom tiderna. Det behövs knappast några motiveringar till att projektet startades.

”Vi finländare är rätt eniga om att grundskyddet måste förnyas”, konstaterar projektchef Liisa Heinämäki vid statsrådets kansli.

”De nuvarande inkomstöverföringarna för att alla ska må bra är stora redan nu. Ändå har många hamnat utanför. Alla hittar inte heller arbete eller klarar sig självständigt i övrigt.”

Arbetets betydelse och arbetsformerna har förändrats under de senaste åren och att de kommer att förändras ytterligare.

Heinämäki anmärker att arbetets betydelse och arbetsformerna har förändrats under de senaste åren och att de kommer att förändras ytterligare.

”Det om något är en utmaning för den sociala tryggheten. Dessutom innebär globaliseringen en dimension som genomsyrar allt. Toimi-projektet har siktet inställt på 2030-talets välfärd, där var och en mycket långt själv påverkar sina val och fattar egna beslut”, säger Heinämäki.

Alternativ som stöd för besluten

Toimi-projektet har också som mål att samla in data för reformberedningen och befordra den samhälleliga debatten. Tanken är att de beslutsfattare som förbereder sig för riksdagsvalet 2019 ska få ta del av olika alternativ och modeller som stöd för besluten.

”Det är fråga om en övergripande beredning av reformen. Därför har vi valt att inte granska detaljerna i dagens system och finjustera dem. Vi tar förstås lärdom av dem och i synnerhet av problemen, men försöker i första hand finna nya lösningar”, förklarar Heinämäki.

Inom ramen för projektet ska folket höras på olika sätt.

I projektet deltar företrädare för olika ministerier. Styrgruppen består av statssekreterare Paula Lehtomäki och kanslicheferna vid de centrala ministerierna. Lehtomäki är styrgruppens ordförande.

I uppföljningsgruppen finns företrädare för samtliga riksdagspartier, centralorganisationerna på arbetsmarknaden, företagarorganisationerna och de viktigaste social- och hälsovårdsorganisationerna. I projektgruppen finns experter från ministerier och forskningsinstitut.

Inom ramen för projektet ska folket höras på olika sätt, och reformarbetet stöds dessutom genom projekt i anslutning till statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet.

Tankekarta för en ny värld

I början av projektet kartlades uppfattningarna om vilka frågor projektet borde ge svar på. Utifrån detta utarbetades en tankekarta.

”Målet är att uppföljningsgruppen vid vårens slut ska ha stakat ut de premisser utifrån vilka alternativen och modellerna sedan kan vidarebearbetas och preciseras i höst”, berättar Heinämäki.

”Vid sidan av försörjning förutsätter tillvaron att var och en får uppleva delaktighet, uppskattning och en känsla av att vara betydelsefull.”

Tankekartan omfattar i detta nu bland annat värderingar och människouppfattningar, hållbarhet, incitament, rättvisa, resiliens, dvs. förmågan att anpassa sig till förändringar och lära sig nytt, och – som något alldeles fundamentalt – arbetets förändrade karaktär.

”Vid sidan av försörjning förutsätter tillvaron att var och en får uppleva delaktighet, uppskattning och en känsla av att vara betydelsefull. Det här är sådant som vi i projektet funderar mycket över.”

Farväl till guldklockorna

Heinämäki påpekar att vårt nuvarande system för social trygghet skapades för en värld där man först studerade för ett yrke, sedan arbetade för en och samma arbetsgivare i trettio år, fick en guldklocka och avslutningsvis pensionerades. Detta är något som börjar höra historien till.

”Den sociala tryggheten måste nu anpassas till en värld där vi under olika långa perioder arbetar i många olika uppgifter och däremellan kanske är utan arbete. Arbetet är allt mer projektbetonat och utförs i snabbare tempo än förut. Kompetensnätverken är viktiga, och dessa byggs vanligen upp och förstärks på nätet. Rollerna som företagare, lönearbetare och studerande blandas om vartannat och överlappar varandra genom livet. Den stora frågan är vilken roll den sociala tryggheten ska ha i detta komplex”, förklarar Heinämäki.

Alla kommer kanske inte att arbeta bara för att tjäna pengar.

Arbetet kommer också att förknippas med nya värderingar. Framöver arbetar eventuellt inte alla primärt för att tjäna pengar. Definitionen av arbete måste ses över.

Det finns även de som arbetar av etiska och sociala skäl, exempelvis inom den globala digitala plattformsekonomin. Arbetet kan även skapa värde framför allt för individen själv.

”Förnyelsen kommer naturligtvis att påverka individernas egen ekonomiska ställning, behovet av social trygghet och den inkomstrelaterade tryggheten. Om det blir mycket vanligt med sådant alternativt arbete, minskar samhällets skatteintäkter för den sociala tryggheten”, bedömer Heinämäki.

Boendekostnaderna påverkar de offentliga finanserna

När den nya sociala tryggheten byggs upp vore det viktigt att se till att den beaktar klienternas samlade situation.

Det gäller att se på individernas liv som en helhet och att stödja sysselsättning och företagande.

”Boendet är väsentligt i den helhet som ekonomin, värderingarna och tryggheten bildar.”

”Hemmet hör till de viktigaste miljöerna i livet. Boendet är väsentligt i den helhet som ekonomin, värderingarna och tryggheten bildar”, understryker Heinämäki.

”I projektet återkommer vi till detta tema om och om igen ur olika synvinklar. Med hänsyn till de offentliga finansernas hållbarhet är boendestödet en betydande fråga liksom också möjliggörandet av rörlighet till följd av variationer i människornas livssituation.”

Inkomstregistret ökar flexibiliteten

Digitaliseringen ska utnyttjas i genomförandet av den nya sociala tryggheten. Tack vare denna kan de många olika systemen frångås till förmån för en enda datakälla.

Ett viktigt hjälpmedel i samband med detta är inkomstregistret, där alla löner och förmåner framgår. Klienternas situation kan följas upp i realtid, och utifrån registret kan man bilda sig en uppfattning om helhetssituationen lättare än för närvarande.

”Inkomstregistret kommer att vara till oerhörd hjälp också för arbetsgivarna, som nu måste meddela löneuppgifterna till flera olika ställen. Framöver ska det räcka med en enda anmälan till inkomstregistret.”

Lagen om inkomstdatasystemet godkändes av riksdagen i mitten av januari.

I och med inkomstregistret kommer vem som helst att kunna ta emot också ströjobb utan att behöva vara rädd för att situationen omprövas.

”Nu håller man på att bygga upp inkomstregistret. Enligt de nuvarande bedömningarna kommer det att fungera i full utsträckning år 2020. Då kommer betalningsuppgifterna att förmedlas till systemet med några dagars fördröjning. I och med systemet kommer vem som helst att kunna ta emot också ströjobb utan att behöva vara rädd för att situationen omprövas”, berättar Heinämäki.

När all information finns i samma system behöver man inte vänta på besluten; sålunda uppstår heller inga onödiga dröjsmål i utbetalningen av förmåner.

Goda förutsättningar för att skapa nytt

Heinämäki påpekar att man vid planeringen av det nya systemet bör ta hänsyn till det gamla systemets stötestenar, exempelvis den överdrivna byråkratin och flitfällorna.

”Vi måste lära oss av tidigare misstag. En stor fråga är om vi klarar av att frigöra oss från de gamla tankemodellerna.”

Alla tycks vara överens om att det sociala trygghetssystemet måste ses över i grunden.

Heinämäki har inte noterat något förändringsmotstånd. Alla tycks vara överens om att det sociala trygghetssystemet måste ses över i grunden.

Och om någon ännu minns tiden för över tio år sedan? Då förblev ju den stora totalreform som föreslogs av kommittén för en reform av den sociala tryggheten (Sata-kommittén) ogjord.

”Nu är förutsättningarna för att bygga upp ett nytt system mycket bättre. Läget är väsentligt annorlunda. Möjligheterna till datautnyttjande befinner sig på en helt annan nivå än för tio år sedan, och de kommer att ha hunnit ännu längre när reformen införs. Vi kan se stora förändringar på lång sikt”, betonar Heinämäki.