Redan nu råder en omfattande valfrihet inom de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna i Finland. I praktiken erbjuder många kommuner även socialvårdsklienterna möjlighet att välja sina tjänster trots att detta inte förutsätts enligt lag.
Endast två procent av klienterna har utnyttjat valmöjligheten och bytt offentlig tjänsteproducent.
Det kundorienterade tänkesättet blir så småningom vanligare, men förändringen sker allt för långsamt. Endast två procent av klienterna har utnyttjat valmöjligheten och bytt offentlig tjänsteproducent.
Den offentliga hälso- och sjukvården har utvecklats långsamt på grund av avsaknaden av en positiv katalysator. Däremot har företagshälsovården, som har hand om tjänsterna för 1,8 miljoner personer, utvecklats dynamiskt. Den välfungerande företagshälsovården kan ha minskat besöken på hälsostationerna och samtidigt intresset för att byta hälsostation.
Redan nu tillåter nuvarande lagstiftning klienterna ännu mer valmöjligheter. Den offentliga sektorn har dock inte varit särskilt pigg i detta avseende.
Redan nu tillåter nuvarande lagstiftning klienterna ännu mer valmöjligheter.
Propositionen med förslag till valfrihetslag, som beretts som en del av vårdreformen, ger klienterna och patienterna allt större valfrihet inom hela social-, hälso- och sjukvården. Tjänsteproducenterna kan vara offentliga eller privata.
Dagens servicesedel har utnyttjats framgångsrikt som instrument vid anordnandet av tjänster. I de regionala försök som ingår i regeringens spetsprojekt förbinder sig tjänsteanordnarna och tjänsteproducenterna att iaktta en regelbok med beskrivningar av bland annat klienternas och patienternas ställning och rättigheter, tjänsteproducenternas och tjänsteanordnarnas skyldigheter samt övervakningen.
Pilotförsöken i enlighet med den nya valfrihetslagen kommer att ge stoff för utarbetandet av regelböckerna.
Försöken med servicesedlar inleddes i början av 2017. Uppföljningen av försöken har resulterat i kunskap om bland annat profilerna och beteendet hos dem som utnyttjat valfriheten, anordnarnas och producenternas verksamhet samt ersättningsmodellernas och IKT-systemens funktionsduglighet. Kunskapen har utnyttjats i regleringen av pilotförsöken med valfrihet och planeringen av genomförandet.
De avtals- och ersättningsmodeller som tagits fram för de kommande landskapen garanterar att tjänsterna ordnas jämlikt. Landskapen behöver således inte ta fram egna avtal eller ersättningsmodeller.
De områden som gått med i försöken med servicesedlar och de väsentliga aktörerna inom dessa har varit engagerade och intresserade av att i samarbete utveckla och utvärdera den verksamhetsmodell som gäller valfriheten. Försöken betraktas som en smidig fortsättning på vägen till nästa fas av verksamhetsmodellen.
Försöken med servicesedlar kommer att fortsätta under hela 2019.
Försöken med servicesedlar kommer att fortsätta under hela 2019. Målet är att omvandla försöken till pilotprojekt i enlighet med den nya propositionen med förslag till valfrihetslag där man på landskapsnivå kan stödja genomförandet av valfriheten som en del av vårdreformen redan innan lagen träder i kraft.
