Siirry sisältöön
På svenska
|
8.3.2019

Basinkomst­tagarna tror mer än andra på att kunna sysselsätta sig

Försöket med basinkomst saknade sysselsättningseffekter under det första året, men basinkomsttagarnas upplevda välbefinnande var bättre än hos dem i kontrollgruppen. En positiv syn på framtiden är en av de viktigaste indikatorerna på välbefinnande.
Teksti Signe Jauhiainen, ledande forskare i nationalekonomi, FP,A Olli Kangas, programchef, Sitra, Miska Simanainen, forskare, FPA och Minna Ylikännö, ledande forskare, FPA, översättning Kurt Kavander | Kuvat Essi Kuula

Perustulokokeilulla ei ollut rekisteritutkimuksen tulosten mukaan ensimmäisen kokeiluvuoden aikana työllisyysvaikutuksia.

Det finska försöket med basinkomst har väckt stort intresse världen runt. Några försök på det nationella planet har inte genomförts någon annanstans än i Finland. Intresset förstärktes dessutom av att det finska försöket reglerades genom lag.

Deltagarna valdes alltigenom ut ur en mängd lämpliga försökspersoner genom utlottning.

I försöket efterliknades den inom medicinen mycket vanliga designen randomiserad kontrollerad studie med test-respektive kontrollgrupper. Deltagarna valdes alltigenom ut ur en mängd lämpliga försökspersoner genom utlottning.

Genom randomiseringen eliminerades urvalsfelet till följd av frivilligt deltagande i fråga om den studie som grundade sig på registermaterial.

Allt detta bidrar till att det finska försöket är unikt.

Goda forskningsutgångspunkter

Försöksdeltagarna valdes ut slumpmässigt bland dem som fick arbetslöshetsförmån via FPA i november 2016.

I analysen jämförs dessa med alla andra som under motsvarande tid fick arbetslöshetsförmån via FPA eller med en kontrollgrupp som valdes ut slumpmässigt ur denna grupp. Studien genomförs inom ramen för ett forskningsprojekt som leds av FPA.

Utgångspunkterna för en högklassig vetenskaplig forskning är goda.

Utgångspunkterna för en högklassig vetenskaplig forskning är goda. För att få en så exakt bild som möjligt av basinkomstförsökets effekter är forskningsprojektet tvärvetenskapligt och bygger på blandade metoder.

Försökseffekterna utvärderas genom statistiska analyser, och empirisk kunskap samlas in från dem som deltagit i försöket. Dessutom granskas den offentliga debatten om basinkomstförsöket och dess resultat.

Inga sysselsättningseffekter

Försökets sysselsättningseffekter utvärderas med stöd av registerdata. De hittills offentliggjorda resultaten gäller det första försöksåret 2017.

Registermaterialet för det andra försöksåret blir färdigt i slutet av 2019.

Med stöd av resultaten av registerstudien saknade försöket sysselsättningseffekter under det första försöksåret.

Med stöd av resultaten av registerstudien saknade försöket sysselsättningseffekter under det första försöksåret. I fråga om antalet dagar i arbete samt arbets- eller företagarinkomsterna förekom ingen skillnad mellan test- respektive kontrollgruppen. Enligt det ursprungliga försöksuppdraget fokuserade intresset uttryckligen på hur basinkomsten inverkade på sysselsättningen.

Välbefinnandet och tilltron ökade

Basinkomstförsökets effekter på välbefinnandet utvärderades utifrån enkätmaterial. Enkäten genomfördes som en telefonintervju i oktober–december 2018. Till studien kallades nästan alla basinkomsttagare och cirka 5 000 personer i kontrollgruppen.

Av dem som hörde till testgruppen svarade 31 procent på enkäten och av dem som hörde till kontrollgruppen 20 procent. Svarsprocenten var låg, vilket är ett typiskt problem i samband med enkäter. Därför bör de resultat som offentliggjordes i februari tills vidare betraktas som riktgivande.

I enkäten tillfrågades deltagarna om bland annat deras hälsa samt deras ekonomiska och sociala välbefinnande. Dessutom tillfrågades de om hur de förhöll sig till basinkomsten och om basinkomsten skulle göra det lättare att ta emot arbete eller bli företagare.

Enligt de preliminära resultaten inverkade basinkomstförsöket positivt på välbefinnandet.

Enligt de preliminära resultaten inverkade basinkomstförsöket positivt på välbefinnandet. Flera mätare visar att välbefinnandet hos basinkomsttagarna var bättre än i kontrollgruppen.

Basinkomsttagarna var mindre stressade, hade mindre problem med sinnestillståndet och var nöjdare med sina liv. Även deras tilltro till medmänniskorna och den egna framtiden var större än hos personerna i kontrollgruppen.

Basinkomsttagarna trodde sig kunna få arbete

Basinkomsttagarnas tilltro till möjligheten att kunna sysselsätta sig var starkare än hos dem i kontrollgruppen. En optimistisk syn på den egna framtiden betraktas också som en av de viktigaste indikatorerna på välbefinnande.

Basinkomsttagarnas tilltro till möjligheten att kunna sysselsätta sig var starkare än hos dem i kontrollgruppen.

Basinkomsttagarna var även nöjdare med sin ekonomiska situation. Det intressanta med resultatet är att skillnaden mellan test- och kontrollgruppen består även om inkomsterna standardiseras. Basinkomsttagarna ansåg sig alltså klara sig bättre med samma inkomster än dem som inte deltog i försöket.

Detta kunde förklaras exempelvis med att ett system med basinkomst ger en säker minimiinkomst genom att basinkomsten betalas ut månatligen utan villkor eller prövning. Bara det kan öka tilltron till att inkomsterna räcker till.

Mer intervjuer våren 2019

I forskningsprojektet utnyttjas också intervjumaterial som samlas in ansikte mot ansikte. Avsikten är att genom intervjuerna få en mer detaljerad bild av hur basinkomsten kan ha påverkat basinkomsttagarnas liv.

Intervjuerna förläggs till våren 2019, och resultaten rapporteras senare under projektet.

Genom försöket har Finland tagit ett stort steg i riktning mot en experimentell politisk kultur som grundar sig på vetenskapliga belägg.

Det finska försöket med basinkomst har påverkat samhället även i vidare bemärkelse. Genom försöket har Finland tagit ett stort steg i riktning mot en experimentell politisk kultur som grundar sig på vetenskapliga belägg.

I forskningsprojektet utvärderas inte bara basinkomstförsöket utan granskas dessutom den offentliga inhemska och utländska debatten om basinkomsten och försöket samt basinkomstens understöd.

En täckande och samlad bild av det finska försöket med basinkomst fås först när allt material har samlats in och analyserats. Registermaterialet för 2018 ger en mer tillförlitlig bild av beteendeeffekterna.

Registermaterialet för 2018 ger en mer tillförlitlig bild av beteendeeffekterna.

Registren i kombination med enkätmaterialet ger i sin tur möjligheter att standardisera bakgrundsvariablerna och utvärdera enkätens tillförlitlighet.

Även om forskningsprojektet fokuserar på det finska försöket följer forskarna upp också de pågående basinkomstförsöken i andra länder. De finska resultaten kan jämföras med exempelvis resultaten av försöken i delstaten Kalifornien i USA samt i Kanada och Holland.

En internationell jämförelse bidrar med ett intressant perspektiv på analysen och ökar för sin del också resultatens tillförlitlighet.


Källor:

Olli Kangas, Signe Jauhiainen, Miska Simanainen & Minna Ylikännö (toim.). 2019. Perustulokokeilun työllisyys- ja hyvinvointivaikutukset. Alustavia tuloksia Suomen perustulokokeilusta 2017–2018. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 8/2019

Olli Kangas, Pertti Honkanen, Kari Hämäläinen, Markus Kanerva, Ohto Kanninen, Jani-Petri Laamanen, Ville-Veikko Pulkka, Tapio Räsänen, Miska Simanainen, Anna-Kaisa Tuovinen & Jouko Verho. 2019. Ideasta kokeiluihin – Loppuraportti perustulokokeilun toteuttamisvaihtoehdoista. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 63/2016. 

Olli Kangas & Ville-Veikko Pulkka (toim.). 2016. Ideasta kokeiluun? Esiselvitys perustulokokeilun toteuttamisvaihtoehdoista. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 13/2016.

Del av regeringens spetsprojekt

De första resultaten av det finska basinkomstförsöket offentliggjordes den 8 februari, cirka en månad efter försökets slut. I två år fick 2 000 personer en basinkomst på 560 euro per månad. Försöket ingick i regeringens spetsprojekt Kundorienterad service.

Försöket hade som syfte att utvärdera om basinkomsten för sin del skulle kunna öka sysselsättningen genom att minska de byråkratiska fällorna och incitamentsfällorna i det finska sociala trygghetssystemet.

 

3 frågor om försöket med basinkomst

Vad menas med basinkomst?

Med basinkomst avses i allmänhet en minimiinkomst som betalas ut regelbundet. I princip ställs inga villkor för att få denna, såsom krav på att finnas till arbetsmarknadens förfogande.

Hurdan var den basinkomstmodell som provades i Finland?

I det finska basinkomstförsöket provades en basinkomst som till sin nivå i stort sett motsvarade nettobeloppet av den grunddagpenning per månad som FPA betalar en arbetslös. I försöket fick mottagarna basinkomsten i praktiken utan villkor, men erhållandet av exempelvis barnförhöjning inom ramen för utkomstskyddet för arbetslösa förutsatte ansökan om arbetslöshetsförmån via FPA.

Var försöket med basinkomst misslyckat, eftersom det inte ökade sysselsättningen jämfört med kontrollgruppen?

Basinkomsten är ett starkt politiserat ämne och debatten om den typiskt antingen mycket positiv eller mycket kritisk. Eftersom det förekommit knappast några basinkomstförsök, grundar sig debatten ofta på föreställningar och förhoppningar om vilken roll den sociala tryggheten och i vidare bemärkelse staten borde ha i individernas liv.

Det finska försöket med basinkomst var ändå lyckat redan bara genom det att försöket överlag ger viktiga erfarenheter av att ordna socialpolitiska försök. Försöksresultaten kan utnyttjas också vid dryftandet av olika alternativ för hur grundtrygghetssystemet kunde reformeras och vid planeringen av nya försök som relaterar till den sociala tryggheten.

Seuraa sosiaaliturvan kehityksen isoja ja pieniä aiheita, tutkimuksia ja tilastoanalyysejä.

Tilaa uutiskirje