Facebook Twitter LinkedIn Sähköposti

Ambitionen är att överträffa den offentliga servicen

Om vårdreformen blir av, kommer invånarna i landskapen att kunna anlita privata social- och hälsocentraler om de så vill. Lasse Männistö på Mehiläinen bedyrar att servicekvaliteten kan garanteras också inom de privata hälsovårdstjänsterna, om den ersättning som landskapet betalar ligger på rätt nivå. Han menar att det ändå inte kommer att vara lätt.
Text Sanna Sevänen, översättning Kurt KavanderBilder Vilja Harala och Rami Marjamäki
Mehiläisen liiketoimintajohtaja Lasse Männistö uskoo, että yksityiset terveysyhtiöt pystyvät täyttämään maakuntien palvelulupaukset.
Lasse Männistö, chef för samhällsrelationer på hälsobolaget Mehiläinen, är övertygad om att bolaget kommer att kunna infria landskapens servicelöften.

Efter vårdreformen ska varje landskap ge sina invånare ett servicelöfte med en beskrivning av de social- och hälsovårdstjänster som omfattas av landskapets ansvar att ordna tjänster. Löftet förpliktar alla tjänsteproducenter i ett landskap – även de privata företagen.

Lasse Männistö, chef för samhällsrelationer på hälsobolaget Mehiläinen, är övertygad om att bolaget klarar av att infria servicelöftena.

”Vi har läkare inom alla specialiteter på olika håll i Finland. Vi lyckas garanterat producera tjänsterna så länge de privata tjänsteproducenterna genuint behandlas på samma sätt som de offentliga aktörerna”, konstaterar han.

I över ett år har Mehiläinen figurerat i rubrikerna på grund av en exceptionell utkontraktering. Hela sjukvårdsdistriktet och tre kommuner i sydvästra Lappland – Kemi, Torneå och Keminmaa – utkontrakterade sin hälso- och sjukvård till bolaget för 15 år.

Utöver sydvästra Lappland sköter Mehiläinen dessutom 15 offentliga hälsostationer. De två nyaste inledde sin verksamhet i Tammerfors i början av augusti 2018. Enligt Männistö sköter Mehiläinen primärvården för 250 000 finländare.

”Vi lovar våra kunder det som den offentliga sektorn saknar, dvs. god tillgänglighet till tjänsterna. Inom många områden är köerna långa. Vårt löfte har varit att man får vård snabbt.”

Vi lovar våra kunder det som den offentliga sektorn saknar, dvs. god tillgänglighet till tjänsterna.

Männistö ser ingen konflikt mellan affärsverksamhet och hälsovårdstjänster.

”Ofta tänker man sig att ett företag får sin täckning på bekostnad av sämre kvalitet, men det stämmer inte.

Affärsverksamhet och kvalitet går hand i hand. En entusiastisk och engagerad personal tänker alltid på kundens bästa, och på så sätt nås de bästa resultaten avseende både kvalitet och affärsverksamhet”, förklarar han.

Männistö bedömer att Mehiläinens hälsostationer är bättre än de offentliga när man jämför kundernas tillgång till icke-brådskande läkarvård (angelägenhetsklass T3). Utifrån denna mätare har de offentliga hälsostationer som Mehiläinen sköter klarat sig i huvudsak bättre än medeltalet.

Mehiläinen förbinder sig till att sänka kostnaderna

I sydvästra Lappland grundade Mehiläinen tillsammans med kommunerna ett nytt företag som producerar både primärvårdstjänster och en del specialistvårdstjänster för kommunerna. Lasse Männistö är även verkställande direktör för detta företag – Mehiläinen Länsi-Pohja.

Företaget har förbundit sig till att producera tjänsterna i sydvästra Lappland till 2 procent lägre kostnader än 2016.

”Det kommer inte att vara lätt, men vi har inga alternativ. Det gäller att uppfylla avtalsvillkoren”, säger Männistö.

Den största förändringen i sydvästra Lappland är att primärvården och den specialiserade sjukvården finns inom en och samma organisation

Den största förändringen i sydvästra Lappland är att primärvården och den specialiserade sjukvården finns inom en och samma organisation. Arbetet har organiserats i form av servicelinjer enligt kundernas behov. Avsikten är att en servicelinje ska betjäna kunden så bra som möjligt från början till slut.

Servicelinjen för brådskande vård svarar för de patienter som behöver brådskande vård på en hälsocentral eller inom förstahjälpen och brådskande operationer. Mottagningarna på hälsostationerna och sjukhusen bildar en servicelinje. Servicelinjen för sjukvård svarar för avdelningsvården.

”Rehabiliteringen utgör en ny och synnerligen viktig servicelinje. Vi har noterat att tiden efter en operation ofta är avgörande för återhämtningen”, säger Männistö.

Männistö anser att ett privat hälsovårdsföretag försvarar sin existens när det producerar högklassiga tjänster kostnadseffektivt och så att kunderna är nöjda. Mehiläinen mäter kundtillfredsställelsen.

Ett privat hälsovårdsföretag försvarar sin existens när det producerar högklassiga tjänster kostnadseffektivt och så att kunderna är nöjda.

Om lönsamheten lider, måste man fatta jobbiga beslut

Enligt Männistö är förmågan att infria kundlöftet en grundförutsättning för affärsverksamheten. Om man med den offentliga beställaren har kommit överens om att patienterna ska kunna komma till läkare inom 14 dagar, kan köerna inte vara längre än så. Annars kan man råka ut för sanktioner som direkt påverkar företagets intäkter.

”Om lönsamheten lider, måste man kanske fatta verkligt jobbiga beslut. Det vet alla anställda. En anställd inom den offentliga sektorn har kanske mer möjligheter att säga att hen inte vill göra si eller så utan att följderna påverkar hen personligen”, resonerar Männistö.

Om lönsamheten lider, måste man kanske fatta verkligt jobbiga beslut.

Männistö anser att en personal som är engagerad och intresserad av sitt arbete utgör en framgångsfaktor för företaget. Han berättar att de anställda på Mehiläinen har ansvar och frihet att själva utveckla sina arbetssätt. Organisationen är rätlinjig och öppen. Man är inte rädd för att begå misstag utan lär sig av dem, säger han.

”Kvaliteten bottnar i det som de anställda åstadkommer. Därför månar vi om våra anställda, möjliggör utveckling och följer noga upp arbetshälsan och personalomsättningen”, berättar han.

Männistö berättar att de anställda redan kommit med idéer om hur saker och ting kunde skötas bättre ur kundernas synvinkel. Idéerna och omsättningen av dem i praktiken backas upp av en tydlig organisation, där det dagliga arbetet leds av teamchefer, som svarar direkt gentemot chefen för servicelinjen. Alla anställda känner till sin chef och var besluten fattas.

”Teamcheferna har rätt att fundera ut och testa hur saker och ting kunde göras. De har också budgetansvar”, förklarar Männistö.

”Oföränderlighet är inget alternativ. Vi ändrar ändå hellre på 20 små saker än planerar en enda stor förändring under en lång tid. Dessutom uppmuntrar vi de anställda att nå de mål som överenskoms i samråd med var och en”, berättar Männistö.

Kapitationsavgiften en het potatis

Männistö hoppas att beslutsfattarna i landskapen förstår tjänsteproducenterna framför allt när tjänsterna prissätts. Det är nämligen beställaren som fastställer hurdana tjänster som ska produceras.

”Vi kan inte producera vad som helst till vilket pris som helst. Därför behövs förståelse för hur kostnaderna är sammansatta”, säger Männistö.

Vi kan inte producera vad som helst till vilket pris som helst.

Enligt Männistö anlitas den offentliga primärvården av endast hälften av befolkningen. Det kan således hända att endast den hälft som anlitar mycket tjänster byter social- och hälsocentral om valfriheten blir verklighet. Då skulle den hälft som knappast alls anlitar tjänsterna kvarstå inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Männistö anser att detta borde påverka hur kapitationsavgiften, dvs. den ersättning som landskapen betalar tjänsteproducenterna, fastställs. Enligt Männistö kan alla inte få lika mycket pengar.

”Ersättningsgrunderna måste vara lika för alla. Inte heller juridiskt bör det finnas rum för att gynna eller subventionera de egna”, konstaterar han.

Dåligt vårdresultat minskar täckningen

Enligt Männistö borde det höra till vardagen i alla hälso- och sjukvårdsenheter att följa upp tjänsternas effektivitet. Mehiläinen började följa upp effektiviteten i Esbo, där företaget har skött två offentliga hälsostationer redan länge.

Exempelvis följer man upp socker- och kolesterolvärdena hos patienter med diabetes typ 2 varje kvartal. Referensvärdena är bundna till rekommendationerna för god medicinsk praxis. Uppföljningen är inte bara regionalt förankrad utan varje läkare vet exempelvis vilka av patienterna som saknar sjukdomskontroll.

Det borde höra till vardagen i alla hälso- och sjukvårdsenheter att följa upp tjänsternas effektivitet.

”Läkaren kan ringa upp patienten och höra sig för om hen tagit sina mediciner. Uppföljningen påverkar verksamheten endast om den berör alla anställda. Då kan de anställda få konkreta aha-upplevelser”, förklarar Männistö.

I sydvästra Lappland används redan tiotals mätare. Effektivitetsuppföljningen finns inskriven också i flera av de avtal som Mehiläinen har ingått. Om det önskade vårdresultatet uteblir, är penningersättningen mindre.

”Vi håller öppet hus, och jag välkomnar alla intresserade att lära känna vår verksamhet. Alla vinner om man lyckas utveckla en metod för genomskinlig jämförelse av kvaliteten och verksamheten”, framhåller Männistö.

Anna Kontula, riksdagsledamot för vänsterpartiet, tror inte på möjligheten att skapa ett sådant genuint system för jämförelse av de privata respektive de offentliga producenterna av social- och hälsovårdstjänster som skulle avslöja kvalitetsskillnader.

”Privatisering löser inte hälso- och sjukvårdens problem”

I och med vårdreformen kommer privata hälsovårdsföretag att kunna producera primärvårdstjänster sida vid sida med landskapen. Genom att öppna marknaden hoppas man på bättre servicekvalitet och tyglade kostnader.

Anna Kontula, riksdagsledamot för vänsterpartiet, förhåller sig tveksam till att målen uppfylls.

”I en del undersökningar har de privata producenterna av social- och hälsovårdstjänster varit mer kostnadseffektiva och i andra de offentliga. Det har inte påvisats att någondera vore bättre än den andra”, säger Kontula.

Tills vidare har kunderna knappast haft andra kvalitetsjämförelsemätare än tillgängligheten, dvs. hur snabbt man kan få vård. Kontula tror inte att man för medborgarna kan skapa ett förståeligt system som avslöjar verkliga kvalitetsskillnader.

Tills vidare har kunderna knappast haft andra kvalitetsjämförelsemätare än tillgängligheten.

”De stora, internationella företagskedjorna är redan nu så kostnadseffektiva att de kvalitetsmässigt har svårt att skilja sig från varandra. Om man förfogar över ett konstant penningbelopp är det svårt att åstadkomma kvalitetsvariationer, såvida det inte är fråga om extratjänster, som individerna köper för egna pengar. Det i sin tur strider mot jämlikhets- och valfrihetsmålen i vårdreformen.”

Kontula anser att det största kvalitetsproblemet inom den offentliga hälso- och sjukvården är att det är svårt att komma till läkare. De som fattar beslut om finansieringen anlitar inte den offentliga primärvården och har därmed ingen uppfattning om problemen.

”Jag vet inte om en utvidgning av den privata sektorn skulle lösa problemet. I förhållande till vårdreformen vore det väsentligt mycket förmånligare att i lag bestämma att man måste få komma till läkare inom en vecka och anvisa 300 miljoner euro för detta. Beloppet utgör en tiondedel av det som nu går åt enbart till förändringsfasen inom vårdreformen”, säger Kontula.

Det vore väsentligt mycket förmånligare att i lag bestämma att man måste få komma till läkare inom en vecka och anvisa 300 miljoner euro för detta.

Den specialiserade sjukvården anlitas av alla oavsett samhällsklass. Där finns inga köproblem, och vårdkvaliteten ligger bevisligen på internationell toppnivå.

Tills vidare ser det ut som om de privata hälsovårdstjänsterna koncentreras till stora företag, vilkas vinster åtminstone delvis strömmar ut ur landet.

”Företagen får fritt producera välfärdstjänster bara folk anlitar dem för egna pengar. Jag ser ingen orsak till att medborgarnas skattemedel ska tillåtas flyta utomlands när det finns andra alternativ”, säger Kontula.

I Södra Karelen och Kajanaland har ansvaret för att ordna och producera social- och hälsovårdstjänster i huvudsak kvarhållits hos den offentliga sektorn. Privata tjänster beställs när det är rationellt.

”Nu håller man på att bygga upp ett system som kommer att öka kostnaderna. Kostnadsökningen har dock inte budgeterats. Eftersom landskapen inte kommer att få någon beskattningsrätt och inte kan ta lån, kan kostnaderna täckas endast genom att öka klientavgifterna eller gallra bland tjänsterna”, tillägger Kontula.