Rehabiliteringsmålet är att förbättra en individs funktionsförmåga i vardagen, arbetet eller studierna. Rehabilitering som sätts in rätt och vid rätt tidpunkt ger oftast goda resultat. Rätt tajmad rehabilitering ger inbesparingar i social- och hälsovårdsutgifterna. I fjol startade regeringen en totalreform av rehabiliteringssystemet under ledning av en av Social- och hälsovårdsministeriet tillsatt kommitté.
1 Vad avser man med rätt tajmad rehabilitering Pirjo K. Tikka, planerare på FPA?
Den bästa tajmingen är när individen själv vaknar till insikt om att han eller hon bör åtgärda sin situation. Då är motivationen högst och resultaten goda.
Rehabilitering kräver alltid en medicinsk orsak – oftast en sjukdom eller funktionsnedsättning. Det vore bra att söka sig till rehabilitering innan besvären har blivit mycket svåra eller bestående.
Rehabiliteringen påverkar funktionsförmågan tydligt bättre när rehabiliteringen sätts in tidigt
Rehabiliteringen påverkar funktionsförmågan tydligt bättre när rehabiliteringen sätts in tidigt. För den som levt med smärtor och besvär i åratal framträder resultaten långsammare.
2 Vilken är den effektivaste rehabiliteringen?
Rehabiliteringen är effektivast när man tar övergripande hänsyn till alla sektorer i livet och funktionsförmågan. Exempelvis genomförs den yrkesinriktade rehabiliteringen allt oftare i samverkan mellan arbetsplatsen och företagshälsovården. Tillsammans kan man utveckla arbetsförhållandena och arbetssätten.
Krävande medicinsk rehabilitering för barn genomförs hemma, på daghemmet eller i skolan. Inom denna beaktas också familjen, skötarna och lärarna, som får råd om hur de kan stöda barnet i vardagen.
Också rehabiliteringarna för strokepatienter, som har skräddarsytts med fokus på särskilda problem, är mycket effektiva. På en rehabiliteringskurs kan rehabiliteringsklienter som har svårt att gå lära sig att gå på rätt sätt med hjälp av olika hjälpmedel och stöd.
3 Vilka inbesparingar ger rehabiliteringen?
Rehabiliteringen kan stöda barns och ungas framtid, ge personer i arbetsför ålder fler år i yrkeslivet och förebygga dyr och tung slutenvård för seniorer eller svårt sjuka. Rehabiliteringen minskar således sjukskrivningarna och sjukfrånvarokostnaderna, sänker hälso- och sjukvårdsutgifterna och förebygger bortfall av skatteintäkter.
Vid sidan av FPA ordnar många andra aktörer, såsom arbetspensionsanstalterna, rehabilitering. Därför är det svårt att uppskatta hur stora de totala inbesparingarna är. I vilket fall som helst är beloppen betydande. Det viktigaste är fördelarna för individen – något som inte kan mätas i pengar.
4 Vilken rehabilitering funkar bäst i olika situationer?
Rehabiliteringen för cancerpatienter består alltid av anpassningsträning, som ger verktyg för att acceptera den nya situationen och för att stöda återhämtningen. Fokus ligger på gruppdiskussioner under ledning av en yrkesperson och på kamratstöd.
Rehabiliteringen av klienter med sjukdomar i rörelseapparaten fokuserar på motionsmöjligheterna. På TULES-kurserna för klienter med sjukdomar i rörelseapparaten försöker man hitta motionsformer som stöder funktionsförmågan och förvandlas till en bestående del av vardagen.
Ofta deltar de som kommer till rehabiliteringskurserna för närståendevårdare tillsammans med den vårdbehövande livskamraten.
Ofta deltar de som kommer till rehabiliteringskurserna för närståendevårdare tillsammans med den vårdbehövande livskamraten. Rehabiliteringsmålet är att öka partnernas ömsesidiga förståelse och att hjälpa dem att tillsammans blicka framåt i samma riktning. Vårdaren kan ges exempelvis praktiska lyftråd och råd om påklädninghjälp. Ofta ges dessutom information om den sociala tryggheten. Närståendevårdarna tycker oftast att kamratstödet är det allra viktigaste.