För att anpassa utgifterna till den offentliga ekonomin har den sociala tryggheten skurits ned under de senaste åren.
Dessutom har man genomfört vissa strukturella reformer, såsom konkurrenskraftsavtalet, där arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om att ändra arbetsgivar- och arbetstagaravgifterna från och med 2017. Åtgärderna har försvagat försäkringsprincipen inom sjukförsäkringen.
Så sent som 1995 stod staten för mindre än 40 procent av finansieringen.
Efter 1990-talet har FPA-finansieringens tyngdpunkt i påtaglig grad överförts på staten. Så sent som 1995 stod staten för mindre än 40 procent av finansieringen.
Statens finansieringsandel har ökat i och med att nya uppgifter tilldelats FPA och staten tagit över finansieringen av hela folkpensionsförsäkringen.
Nu bjuder det på en utmaning att klara av handläggningen av utkomststödet med de resurser som finns.
År 2017 betalade FPA ut grundläggande utkomststöd till ett belopp om 722 miljoner euro.
I fjol fattade FPA 1,7 miljoner beslut om utkomststöd. Därutöver betalade FPA 0,5 miljoner enskilda kundräkningar. Arbetsinsatsen inom kundservicen och posthanteringen ökade med en tredjedel.
År 2016 uppgick de totala utgifterna för den finska sociala tryggheten till 69,1 miljarder euro.
År 2016 uppgick de totala utgifterna för den finska sociala tryggheten till 69,1 miljarder euro. De sociala utgifterna består av lagstadgade pensioner, social- och hälsotjänster, sjuk- och arbetslöshetsutgifter samt familjeförmåner.
De sociala utgifterna finansieras genom skatter, skatteliknande avgifter, försäkringsavgifter, kapitalinkomster och kundavgifter.
Av utgifterna betalade arbetsgivarna 34 procent, staten 26 procent, kommunerna 22 procent och de försäkrade 13 procent. De övriga inkomsterna uppgick till 5 procent.
FPA:s andel av de sociala utgifterna överstiger en femtedel.
FPA:s andel av de sociala utgifterna överstiger en femtedel. FPA:s förmåns- och verksamhetskostnader år 2019 kommer att uppgå till uppskattningsvis 15,8 miljarder euro.
Staten betalar 78 procent av FPA:s förmåns- och verksamhetskostnader.
Staten betalar 78 procent av FPA:s förmåns- och verksamhetskostnader. Procentandelen täcker förmånerna via folkpensionsfonden, huvuddelen av förmånerna via den allmänna fonden för social trygghet och en del av förmånerna via sjukförsäkringsfonden.
De försäkrade betalar 13 procent av förmåns- och verksamhetskostnaderna i form av sjukförsäkringsavgifter och avgifter för utkomstskyddet för arbetslösa. Arbetsgivarnas försäkringsavgifter täcker 4 procent av FPA:s utgifter.
Kommunerna betalar 4 procent, som allokeras till barnavårdsstödet och utkomstskyddet för arbetslösa.
FPA:s utmaningar under de närmaste åren ansluter till underskottet i den offentliga ekonomin.
FPA:s utmaningar under de närmaste åren ansluter till underskottet i den offentliga ekonomin. Incitamentsproblemen i samband med den sociala tryggheten har lyfts fram i debatten. Som lösningar har man föreslagit bland annat förenhetligade grundtrygghetsförmåner, basinkomst och aktiverande social trygghet.
Vård- och landskapsreformen kommer att påverka de sjukdomsbaserade ersättningssystem som FPA sköter och finansieringen av förmånerna. Enligt målsättningarna ska landskapen ta över finansieringen av en del av reseersättningarna, studenthälsovården ses över och sjukvårdsersättningarna för privat hälso- och sjukvård dras in. Också i fråga om exempelvis grundtrygghetsförmånerna kan det hända att finansieringsprinciperna ändras till följd av landskapsreformen.
Översättning: Kurt Kavander
