Försöket med basinkomst minskade åtminstone inte i början basinkomsttagarnas motivation att anlita arbetskraftsförvaltningens tjänster. De deltog under försöket överraskande flitigt i åtgärderna inom den aktiva arbetssökningen.

Detta framgår av en analysrapport (Perustulokokeilun ensimmäinen vuosi, 2019) som utarbetats på uppdrag av FPA.

I rapporten har man utifrån olika myndigheters registeruppgifter analyserat hur basinkomsten påverkade sysselsättningen, användningen av sociala förmåner, registreringen som arbetssökande, deltagandet i arbetskraftsförvaltningens tjänster och iakttagandet av de skyldigheter som arbetssökningen medför.

De 2 000 deltagarna i försöket valdes ut slumpmässigt bland alla dem som  i november 2016 fick arbetslöshetsförmån från FPA.

De 2 000 deltagarna i försöket valdes ut slumpmässigt bland alla dem som  i november 2016 fick arbetslöshetsförmån från FPA. Till deltagarna betalades en basinkomst utan villkor under 2017 och 2018. Basinkomsten var 560 euro per månad, vilket motsvarar det skattefria arbetsmarknadsstödet.

Fullständigt villkorslöst

Basinkomstförmånen minskades inte genom beskattning i takt med att inkomsterna ökade, i motsats till vad som sannolikt vore fallet om basinkomstmodellen infördes allmänt. Utifrån resultaten från det första året ökade sysselsättningen inte som en följd av det generösa förfarandet.

Det går inte att dra en direkt slutsats om att sysselsättningsincitamenten saknar all betydelse.

I försökets målgrupp fanns ovanligt många personer vars sysselsättning antagligen inte i första hand begränsades av ekonomiska incitament. Dessutom uteslöts alla skyldigheter för de arbetssökande genom basinkomstens villkorslöshet.

Något överraskande missbrukades denna möjlighet att kringgå byråkratin dock ytterst lite.

Arbetssökningen hölls i kraft

Ett villkor för att få arbetslöshetsförmån är att man anmäler sig som arbetssökande. För att hålla arbetssökningen i kraft krävs inte någon separat anmälan, och kundförhållandet är inte kopplat till att ansöka om eller få arbetslöshetsförmån.

Arbets- och näringstjänsterna informerades inte heller om att deras kunder ingick i basinkomstgruppen. Arbets- och näringsbyråerna utgick således från samma premisser för varje arbetslös som ingick i försöksgruppen.

Arbets- och näringsbyråerna utgick från samma premisser för varje arbetslös som ingick i försöksgruppen.

I början av det första försöksåret trädde en lag i kraft enligt vilken arbets- och näringsbyråerna ålades att intervjua de arbetssökande arbetslösa med tre månaders mellanrum. Intervjuerna riktades i början i första hand till dem som varit arbetslösa mindre än tre månader.

Fram till augusti 2017 hade man redan hunnit intervjua 55 procent av de arbetssökande, varför även allt fler personer som varit arbetslösa en längre tid började intervjuas under årets lopp. Senast en kallelse till en intervju hade ökat basinkomsttagarnas medvetenhet om att de fortfarande omfattas av skyldigheterna i anslutning till arbetskraftsservicen.

Försöksdeltagarna höll sin arbetssökning i kraft i nästan lika stor grad som i kontrollgruppen.

Om försöksdeltagarna velat undvika arbetskraftsservicen skulle allt fler sannolikt ha avslutat sitt kundförhållande i slutet av det första försöksåret.

Resultaten visar dock att så inte var fallet. Försöksdeltagarna höll sin arbetssökning i kraft i nästan lika stor grad som i kontrollgruppen.

Aktivt deltagande

Enligt resultaten är det överlag överraskande vanligt att man deltar i olika aktiveringsåtgärder.

De som fick arbetslöshetsförmåner från FPA i november 2016 deltog under 2016 och 2017 i olika aktiveringsåtgärder under i snitt cirka 100 dagar per år.

Om målgruppens rätt svaga sysselsättningsmöjligheter skvallrar det faktum att siffrorna för det första försöksåret knappt alls skiljde sig från året innan.

Enligt rapporten var det rentav överraskande vanligt att delta i olika aktiveringsåtgärder.

De som fick basinkomst under det första försöksåret deltog i aktiveringsåtgärderna i ungefär lika hög grad som kontrollgruppen. De enda större skillnaderna noterades i fråga om de frivilliga studierna och arbetsprövningen.

Basinkomstgruppen kan visserligen ha skaffat sig utbildning som motsvarar de frivilliga studierna även utan att den godkänts av en tjänsteman vid arbets- och näringsbyrån. Detta kunde tyvärr inte klarläggas med hjälp av de tillgängliga registren.

Basinkomsten betalades trots allt ut oavsett om man deltog i en aktiveringsåtgärd.

Den skillnad på knappt tre dagar som observerades i fråga om arbetsprövningen kan i sin tur ge en fingervisning om motivationen till arbetsprövning. Basinkomsten betalades trots allt ut oavsett om man deltog i en aktiveringsåtgärd.

Aktiviteten i basinkomstgruppen förblev trots dessa små skillnader hög under det första försöksåret. Denna iakttagelse stöder inte uppfattningen om att de som får arbetslöshetsförmån från FPA skulle betrakta arbetskraftsförvaltningens aktiveringsåtgärder som motbjudande.

I motsats till många andra länder uppmuntrar man i Finland de arbetssökande att delta i åtgärder genom olika höjningsandelar.