I januari 2017 inleddes ett unikt samhälleligt försök. Avsikten var att utreda hur en basinkomst påverkar i synnerhet sysselsättningen och försörjningen, men också hälsan och välmåendet.
Försöket omfattade 2 000 slumpmässigt utvalda personer på 25–58 år, som fick grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd via FPA i november 2016. Deltagarna får varje månad en basinkomst på 560 euro utan krav på motprestationer.
Genom basinkomstförsöket har den finska regeringen i första hand velat utreda om en basinkomst, som förenklar det sociala trygghetssystemet, sporrar till att ta emot arbete. I basinkomstförsök på andra håll i världen har man studerat bland annat om en basinkomst kan minska fattigdomen.
Mer omfattande dokumenterad kunskap om effekterna har dock saknats. Därför erbjuder den utvärderingsstudie som nu påbörjas sådana forskningsrön som väcker intresse också utomlands.
Delstudierna kompletterar varandra
Utvärderingsstudien består av fyra delar – en register-, enkät- och intervjudel samt en bakgrundsdel som kartlägger den offentliga debatten kring och attityderna till basinkomsten.
De tre första delarna fokuserar på att klargöra hur basinkomsten har påverkat deltagarna och framför allt deras sysselsättning och välmående. Den fjärde delen försöker ge svar på vilket slags debatt som förs och hur medborgarna och beslutsfattarna ställer sig till basinkomsten.
Registerdelen utgör utvärderingsstudiens viktigaste del.
Registerdelen utgör den viktigaste delen av utvärderingsstudien. Den bygger på diverse myndigheters registerdata från försökstiden, men också från tiden före och efter försöket.
Utifrån FPA:s, Pensionsskyddscentralens, Institutet för hälsa och välfärds (THL), arbets- och näringsministeriets (ANM) och Skatteförvaltningens register går det att klarlägga om försöksdeltagarna och medlemmarna i kontrollgruppen har tagit emot arbete, haft arbetsinkomster eller fått andra sociala förmåner, såsom allmänt bostadsbidrag eller utkomststöd.
Trots att registerdelen ger ett brett faktaunderlag går det inte att beskriva människolivets hela spektrum enbart utgående från registerdata. Därför ska registeruppgifterna analyseras djupare med hjälp av enkäter och intervjuer.
Registeruppgifterna ska analyseras djupare med hjälp av enkäter och intervjuer.
I enkäten ska medlemmar i observationsgruppen respektive kontrollgruppen intervjuas per telefon. I telefonintervjuerna kommer personerna att tillfrågas om deras arbetssituation och upplevelse av hälsan och välmåendet. En ytterligare avsikt är att genom enkäten klarlägga respondenternas förtroende för olika myndigheter och deras åsikter om det finska sociala trygghetssystemet och basinkomsten.
Intervjudelen är avsedd att ytterligare fördjupa den erhållna kunskapen. I denna djupintervjuas ett mindre antal personer. Intervjuerna ger förhoppningsvis nödvändiga och preciserande upplysningar i och med att de kan avslöja sådana faktorer som förklarar fenomen som noterats i registerdelen och enkäten eller som man förut inte gett akt på i register- och enkätmaterialet.
De första resultaten fås i början av 2019
Basinkomstfrågan debatterades livligt redan före försöket. Också försökets nödvändighet och de resultat som är att vänta har polemiserats.
Mer debatt om reformen av den sociala tryggheten och modellalternativen kommer säkert att väckas inför riksdagsvalet våren 2019. Basinkomstförsökets publicitet i medierna kan påverka exempelvis insikterna om idén med basinkomst, försöksdeltagarna och uppkomsten av en allmän opinion om basinkomsten.
I den fjärde delstudien klargörs vilket understöd basinkomsten har, hur debatten om basinkomsten, försöket och resultaten förs och vilka teman och betoningar som förekommer i debatten.
Den publicitet som basinkomstförsöket fått kan påverka insikterna om idén med basinkomst, försöksdeltagarna och den allmänna opinionen.
De första utvärderingsresultaten ska publiceras i början av 2019. En mer omfattande forskningsrapport om hela utvärderingen kommer att publiceras våren 2020.
De första och innerligt efterlängtade resultaten gäller i fråga om registeruppgifterna dock endast det första försöksåret 2017; därför lönar det sig således inte ännu att utifrån dessa dra några definitiva slutsatser om försöket.
De första och innerligt efterlängtade resultaten gäller i fråga om registeruppgifterna dock endast det första försöksåret 2017.
Kan resultaten generaliseras?
Resultaten utifrån det första försöksåret kan skilja sig väsentligt från resultaten utifrån det andra försöksåret, 2018. Också resultaten utifrån registerdelen och enkäten kan skilja sig från varandra, eftersom de är förlagda till olika tidpunkter och datainsamlingsmetoderna är olika.
Resultaten utifrån det första försöksåret kan skilja sig väsentligt från resultaten utifrån det andra försöksåret, 2018.
När man granskar resultaten utifrån utvärderingsstudien finns det skäl att beakta övriga restriktioner och reservationer i samband med dessa. Forskarna har redan förut lyft fram sådana restriktioner som vanligen hänför sig till försökskonstellationer och samhällsförsök.
Basinkomsttagarna är rätt få, endast 2 000 personer. Detta ställer restriktioner i fråga om hur noggrant försöksresultaten kan appliceras på olika befolkningsgrupper inom undersökningspopulationen.
Basinkomsttagarna utsågs dessutom endast bland personer som fått arbetslöshetsförmåner via FPA. Man kan fundera över om resultaten kan generaliseras utanför undersökningspopulationen. Den korta försökstiden utgör också en begränsande faktor.
Medier har visat intresse för försöksdeltagarna och intervjuat dem under försökets gång.
Både finländska och internationella medier har visat intresse för försöksdeltagarna och intervjuat dem under försökets gång. Den bild av basinkomstresultaten som uppkommit i offentligheten grundar sig för närvarande rätt långt endast på det som personerna i offentligheten har berättat.
Även om berättelserna är intressanta i forskningshänseende och sanna i de enskilda fallen, kan observationerna i fråga om hela undersökningspopulationen avvika från dessa till och med väsentligt.