Facebook Twitter LinkedIn Sähköposti

Moderskapsförpackningen revolutionerade uppföljningen av mödrarnas hälsa

Att moderskapsförpackningen kopplades ihop med hälsokontrollerna på mödrarådgivningen var ett genialt drag.
Text Anita Haataja, FPA och Karoliina Koskenvuo, FPA Bilder FPA
2017

I Pittsburgh i USA hölls i april 2017 den femte nationella konferensen som ordnas av välgörenhetsorganisationen Cribs for Kids. Organisationen delar bland annat ut barnsängar till mindre bemedlade familjer via de producenter av hälso- och sjukvårdstjänster som ser till att mödrarna får nödvändig vård under graviditeten. Organisationen samarbetar dessutom med försäkringsbolag, som använder de donerade sängarna som en morot som motiverar mödrarna att delta i hälsokontroller under graviditeten. En föreläsare från FPA hade också inbjudits till konferensen för att berätta om moderskapsunderstödets och moderskapsförpackningens betydelse för att minska barndödligheten.

FPA får ofta en begäran om forskningsbaserad information om vilken betydelse moderskapsförpackningen haft för den låga spädbarnsdödligheten i Finland. Sambandet mellan dessa får ibland internationell publicitet på ett sätt som kan förvåna oss finländare.

Till exempel brittiska Mirror var eld och lågor över att moderskapsförpackningen eventuellt ”räddar liv”, eftersom ”den ganska trånga lådan hindrar babyn från att vända sig på mage och minskar därmed risken för plötslig spädbarnsdöd”. Enligt Mirror är det här ”en god nyhet i Storbritannien, där barndödligheten fortfarande är en av de högsta i Europa”.

I många länder pågår redan pilotprojekt med moderskapsförpackningen, både i industriländer och i utvecklingsländer. Dessutom har företagsvärlden börjat utnyttja idén med moderskapsförpackningen kommersiellt.

Lägre risk för plötslig spädbarnsdöd och lägre spädbarnsdödlighet har också använts som argument i marknadsföringen av moderskapsförpackningen.

Moderskapsförpackningar i nästan 100 år

Direkta vetenskapliga rön och empiriska data om vilken inverkan moderskapsförpackningen haft på barndödligheten och folkhälsan finns inte. Däremot behöver man förstå hurdant samhället var och under vilka omständigheter det finska folket levde under 1900-talets första decennier, varför moderskapsförpackningen var viktig då och hur samhället senare har förändrats.

För ungefär 80 år sedan var barndödligheten hög, nativiteten låg och en stor del av befolkningen fattig. Med tanke på folkhälsan var de stora utmaningarna den låga allmänna levnadsstandarden och hygiennivån, tuberkulosen och epidemierna. I de fattiga förhållandena som rådde var det brist på både rena barnkläder och sängkläder.

Man försökte avhjälpa problemen genom välgörenhet. Till nyblivna mödrar lånade man ut en korg med basförnödenheter, som gavs vidare från en mor till en annan efter att kläderna tvättats. Den här korgen var en föregångare till moderskapsförpackningen.

Utvecklingen av barnmorske- och rådgivningsverksamheten var ännu i sin linda, men inte ens de tjänster som fanns att få utnyttjades i någon högre grad. Små framsteg gjordes dock. Landets första rådgivning grundades i Helsingfors på 1920-talet, och barndödligheten sjönk inom rådgivningens närområde från femton procent till tre procent på tre år.

Rådgivningen blev räddningen

Rådgivningsverksamheten inleddes på 1920-talet och hade en mycket stor betydelse för både mödrarnas och barnens hälsa. Rådgivningsverksamheten blev lagstadgad år 1944 och moderskapsunderstödet år 1937. Till en början var moderskapsunderstödet avsett för mindre bemedlade mödrar. För att få understödet förutsattes att modern besökte rådgivningen.

Moderskapsunderstödet beviljades som ett penningbelopp eller i form av olika produkter, eller både och. Ända från starten var moderskapsunderstödet en morot som uppmuntrade mödrarna att besöka barnmorskan, rådgivningen eller läkarmottagningen i kommunen. Den som ville få understödet måste skaffa ett intyg över graviditeten senast efter den sjunde graviditetsmånaden. Samtidigt var det också ett sätt att få mödrarna att genomgå hälsokontroller redan innan barnet föddes.

När moderskapsunderstödet år 1949 blev en förmån som var avsedd för alla väntande mödrar omfattade rådgivningsverksamheten nästan hela landet. Från och med den här tidpunkten förutsattes att modern genomgick en hälsokontroll senast under den fjärde graviditetsmånaden. Rådgivningsbesöken hos barnmorskan och läkaren har från första början varit avgiftsfria.

Det att moderskapsförpackningen kopplades till hälso- och sjukvården samt till hälsokontroller hade en stor betydelse med tanke på hälsoeffekterna. Utvecklingen av läkemedelsbehandlingen av livshotande bakterieinfektioner på 1930- och 1940-talet inverkade mycket positivt på folkhälsan. Det samma gällde också för de vaccineringsprogram som infördes på 1940- och 1950-talet, vaccineringen av nyfödda mot tuberkulos från år 1941 och utvidgningen av sjukhusnätverket på 1950-talet. År 1964 trädde sjukförsäkringslagen i kraft och år 1972 infördes folkhälsolagen.

Moderskapsunderstödet främjade jämställdheten

Ursprungligen var syftet med moderskapsunderstödet att det också skulle jämna ut inkomstskillnader. För mödrar som försörjde sig genom förvärvsarbete betydde en barnbördsledighet på 4–6 veckor i början av 1900-talet i praktiken ett arbetsförbud, och för den tiden gick de miste om sin inkomst. När regeringen lämnade propositionen om det första moderskapsunderstödet år 1937 föreslog man ett understöd för mindre bemedlade som skulle vara större för mödrar som gick miste om sin inkomst än för mödrar vars försörjning ordnades på annat sätt.

I sin slutliga form blev moderskapsunderstödet dock lika stort för alla, och trots behovsprövning ganska generöst. Ungefär två tredjedelar av alla mödrar beviljades understödet. Vid den här tiden bodde mödrarna ännu främst på landet, och moderskapsunderstödet motsvarade ungefär en tredjedel av den genomsnittliga lönen för en industriarbetare.

Till en början var det kommunernas vårdnämnder som hade till uppgift att besluta om understöden. FPA har ansvarat för utdelningen och administrationen av moderskapsförpackningen sedan år 1994. Man började ersätta inkomstbortfallet för förvärvsarbetande mödrar först när sjukförsäkringslagen trädde i kraft år 1964, och de som inte hade förvärvsinkomster hade rätt till dagpenning till minimibeloppet.

En låda som kunde användas som säng togs fram först år 1941. Den antogs förhindra spridning av smittsamma sjukdomar till barnen. Rakel Jalas guide Äideille (För mödrar) upplyste mödrarna på 1940- och 1950-talet om att barnet genast från födseln behöver en egen säng som skydd mot smitta. Guiden gav också råd om hur man förmånligt kunde dekorera moderskapsförpackningens låda på ett trevligt sätt.

Hur ofta och hur länge barnen sover i lådan var en fråga som intresserade konferensdeltagarna. Det finns dock inte heltäckande forskningsrön för att kunna besvara den frågan. Utgående från FPA:s enkäter om moderskapsförpackningen vet vi att år 2011 hade 42 procent av dem som besvarade enkäten använt lådan som säng för barnet, och år 2017 var siffran 37 procent. På den senare frågan kan man endast ge en uppskattning baserad på erfarenhetskunskap; ungefär 2–3 månader används lådan som säng.

Publiken var särskilt intresserad av uppgiften om att de avgiftsfria rådgivningsbesöken börjar redan i ett tidigt skede av graviditeten. En förutsättning för att kunna få moderskapsunderstöd är att modern går på hälsokontroll senast under den fjärde graviditetsmånaden. Kontrollerna och rådgivningsverksamheten fortsätter efter att barnet fötts, och ungefär 99 procent av mödrarna använder sig av tjänsterna. I USA finns ingen avgiftsfri rådgivningsverksamhet, och det samma gäller för många andra länder. Alla omfattas inte heller av någon försäkring.

Trygg och säker sovplats

Att moderskapsförpackningens låda används som sovplats intresserar ute i världen, till och med mer än de högklassiga och praktiska produkter som finns i förpackningen. Lådan kan användas som en trygg och säker första säng för den nyfödda. Plötslig spädbarnsdöd, kvävning under sömnen eller sömnrelaterade oförklarliga dödsorsaker är vanliga på många håll i världen.

I Finland har dödsorsaker statistikförts sedan år 1936, men plötslig spädbarnsdöd först sedan år 1987. År 1936 dog 4543 barn före 1 års ålder, vilket betyder 66 barn per 1000 födda barn. De vanligaste dödsorsakerna hos spädbarn hade samband med medfödda skador, utvecklingsavvikelser eller medfödd svaghet (40 procent). Många småbarn dog i lunginflammation, diarré, influensa, kikhosta och tuberkulos.

Numera dör endast ungefär ett par promille av de nyfödda före 1 års ålder. År 2015 var spädbarnsdödligheten 1,7 barn per 1000 barn, dvs. 96 barn per år. Av dessa dödsfall berodde 6 dödsfall på plötslig spädbarnsdöd. Nuförtiden har de vanligaste dödsorsakerna samband med tillstånd som börjat under perinatalperioden och medfödda missbildningar samt kromosomavvikelser.

I dag är det redan en självklarhet för blivande mödrar att de besöker rådgivningen när de väntar barn – även utan moderskapsförpackningen. Man har ändå inte velat avstå från systemet med moderskapsförpackningen och mödrarna har fortfarande rätt till den här populära gåvan från staten. Så många som 95 procent av förstföderskorna väljer moderskapsförpackningen och inte penningbeloppet.

Sömnrelaterade dödsorsaker vanliga runt om i världen

Dödsorsaker som har samband med olika brister i fråga om sovplatsen eller trygga sovsätt för barnet är mycket vanliga internationellt sett. I USA anses trygga och säkra sömnförhållanden för barnet vara en viktig faktor när man försöker minska spädbarnsdödligheten. År 2011 inträffade 0,43 fall av plötslig spädbarnsdöd (SIDS, dvs. sudden infant death syndrome) per 1000 födda barn.

När man räknar ihop alla sömnrelaterade dödsorsaker (SUID, sudden unexplained infant death, dvs. plötslig spädbarnsdöd, olycksfall där spädbarn kvävs eller stryps i sängen eller okänd dödsorsak hos spädbarn) utgör de den tredje vanligaste dödsorsaken. Ungefär 1 barn per 1000 barn dör av någon av de här orsakerna.