Siirry sisältöön
På svenska
|
17.3.2016

Lyckliga kvinnor i en välfärdsstat

De nordiska samhälleliga institutionerna har möjliggjort en jämställd utveckling.

Den norska forskaren Helga Marie Hernes myntade uttrycket ”kvinnovänlig välfärdsstat” i sin bok Welfare State and Woman Power år 1987. Begreppet hänvisade till de nordiska länderna.

Enligt olika internationella indikatorer förefaller den nordiska samhällsmodellen faktiskt vara kvinnovänlig. I 2014 års resultat i World Economic Forums index Global Gender Gap, som mäter jämställdhet mellan könen, fördelades de fem första platserna på följande sätt: Island, Finland, Norge, Sverige och Danmark.

Även internationella Rädda Barnens index, som mäter mödrars välfärd, kommer fram till samma sak. År 2015 var de fem bästa länderna Norge, Finland, Island, Danmark och Sverige.

Enligt kritikerna mäter dessa undersökningar endast kalla fakta kring institutionella strukturer och för inte fram människors subjektiva erfarenheter, tillfredsställelse med livet eller lycka.

Danmark är ett europeiskt lyckoland. På en god andraplats finns Finland.

Den europeiska socialundersökningen (European Social Survey, ESS) är den största och mest tillförlitliga allmäneuropeiska enkätundersökningen, och ger möjlighet att jämföra människors lycklighet och tillfredsställelse med livet. Enligt ESS-data för år 2014 är medelvärdet för lycklighet hos kvinnliga svarare högst i Norden. Danmark är ett europeiskt lyckoland. På en god andraplats finns Finland. Norge kommer på tredje och Sverige på femte plats.

Man kan givetvis fråga sig om de nordiska länderna favoriserar sig själva i dessa frågor. Man kan försöka korrigera frågan genom att titta på hur kvinnor som flyttat från olika grupper av länder – välfärdssystem, regimer – till andra länder upplever sina liv. Denna jämförelse omfattar alltså endast invandrarkvinnor.  Regimerna avser förutom de nordiska länderna även Mellaneuropa, Sydeuropa (Medelhavsländerna), den liberala gruppen (England och Irland) och tidigare socialistiska länder.

Oavsett vilken grupp av utreseländer det handlar om, är invandrarkvinnorna lyckligast i Norden.

Oavsett vilken grupp av utreseländer det handlar om, är invandrarkvinnorna lyckligast i Norden. Kvinnor som kommit till Norden från ett land utanför Europa är särskilt nöjda med sitt liv jämfört med invandrarkvinnor från länder utanför Europa som kommit till andra regimer. Norden har även ett annat utmärkande drag: de nordiska kvinnor som har flyttat till ett annat nordiskt land är lyckligare än de nordiska kvinnor som flyttat till andra regimer.

En kvinno-, mans-, eller människovänlig välfärdsstat är en politisk skapelse som förändras med tiden.

Jämförelsen visar dock endast att vi har det förhållandevis bra ställt jämfört med andra grupper av länder. En kvinno-, mans-, eller människovänlig välfärdsstat är en politisk skapelse som förändras med tiden. Den måste ständigt försvaras, utvecklas och föras framåt.

Olli Kangas
Direktör för samhällsrelationer, FPA

Olli Kangas

Ohjelmajohtajana Suomen Akatemian strategisen tutkimuksen Tasa-arvoinen yhteiskunta -ohjelmassa ja työelämäprofessorina Turun yliopistossa, aiemmin Kelan yhteiskuntasuhteiden johtaja ja tutkimusprofessori

Seuraa sosiaaliturvan kehityksen isoja ja pieniä aiheita, tutkimuksia ja tilastoanalyysejä.

Tilaa uutiskirje