Siirry sisältöön
På svenska
|
18.11.2016

Hållbar utveckling en av FPA:s strategiska prioriteringar

Vi har ett eget program för hållbar utveckling, med principer och handlingssätt som hjälper FPA att främja en hållbar utveckling i sin organisation och i sina uppgifter.
Teksti Liisa Hyssälä, generaldirektör, FPA | Kuvat Annika Söderblom, FPA

ICT-tjänsterna håller en utmärkt nivå, och är en av de främsta orsakerna till att vi till och med under recessionen som började 2008 år efter år har kunnat hantera de växande kundmängderna och förmånsbesluten allt snabbare. Denna kompetens får inte lämnas outnyttjad i vårdreformen, säger Liisa Hyssälä.
ICT-tjänsterna håller en utmärkt nivå, och är en av de främsta orsakerna till att vi har kunnat hantera de växande kundmängderna och förmånsbesluten allt snabbare, säger Liisa Hyssälä.

Under min första dag som FPA:s generaldirektör frågade jag dem som jobbar här var det fanns störst behov av en förändring inom FPA. De svarade: vi måste lyfta fram kunden bättre, skapa hållbar utveckling och ha en aktivare roll i utvecklingen av den sociala tryggheten. Den ekologiska aspekten har fördjupats med hjälp av ett separat miljöprogram.

Under min tid som generaldirektör har FPA fått nya, krävande uppgifter. Man litar alltså på oss.

Under min tid som generaldirektör har FPA fått nya, krävande uppgifter. Man litar alltså på oss. Tolkningstjänsterna för personer med funktionsnedsättning överfördes till FPA år 2010. Ett år senare trädde en garantipension i kraft, som höjde minimipensionen för personer bosatta i Finland. I skrivande stund är förberedelserna för att överföra det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA redan inne på slutrakan.

En ny öppning på det socialpolitiska fältet är det försök med basinkomst som inleds vid årsskiftet. Försöket planerades av ett forskningskonsortium som leddes av FPA, och det genomförs nu med hjälp av våra system.

FPA är en av de effektivare, om inte den effektivaste, institutionen inom den offentliga förvaltningen.

FPA är en av de effektivare, om inte den effektivaste, institutionen inom den offentliga förvaltningen. Nämn en institution som kan mäta sig med FPA när det gäller riksomfattande processer, heltäckande tjänster eller datasystem! Våra verksamhetskostnader är mindre än 3 % av den totala budgeten. ICT-tjänsterna håller en utmärkt nivå, och är en av de främsta orsakerna till att vi till och med under recessionen som började 2008 år efter år har kunnat hantera de växande kundmängderna och förmånsbesluten allt snabbare. Denna kompetens får inte lämnas outnyttjad i vårdreformen.

Våra verksamhetskostnader är mindre än 3 % av den totala budgeten.

I enkäten under min första dag på FPA framkom det också att det fanns ett behov av att intensifiera samarbetet mellan centralförvaltningen och fältet. För sex år sedan hade FPA förutom en centralförvaltning även en regionalförvaltning och en lokalförvaltning.

Vi avstod från regionalförvaltningen år 2015. Ett år senare hade vi fått struktur på organisationen igen. Resultatenheter bildades som ansvarar för förmåns- och utvecklingsarbetet samt kundbetjäningen. För första gången i FPA:s historia har organisationen en enhet som samordnar kundtjänsterna som en helhet. Jag vågar påstå att organisationen är lättare och smidigare än någonsin tidigare.

För första gången i FPA:s historia har organisationen en enhet som samordnar kundtjänsterna som en helhet.

Under det gångna året har min uppgift som generaldirektör varit att fungera som väckarklocka inom socialpolitiken. Låt mig konstatera det än en gång: vår sociala trygghet ser ut som ett lapptäcke, och vi har inte längre råd med de ständigt ökande utgifterna för det sociala stödet. Olika stöd kan och bör kombineras till en större enhet för kundens skull, men också med tanke på en förnuftigare förvaltning och statsekonomi. En stor del av den sociala tryggheten är tänkt som ett tillfälligt stöd, men har blivit ett bestående grundskydd.

Jag är säker på att en basinkomst av något slag skulle skapa välfärd på ett förmånligare sätt än det nuvarande systemet och ge trygghet när förändringar inträffar i livet. Vi bör också diskutera vilka delar samhället och vilka delar individen själv bör ta ansvar för. Oberoende av vilken form det sociala skyddet har bör det stödja medborgarnas egen styrka och möjlighet att komma på fötter igen.

 

Seuraa sosiaaliturvan kehityksen isoja ja pieniä aiheita, tutkimuksia ja tilastoanalyysejä.

Tilaa uutiskirje
Estä evästeet