Siirry sisältöön
På svenska
|
9.6.2016

Sote-lösningen ökar kostnadsriskerna

Kommer regeringens inbesparingsmål på tre miljarder euro att förbli en dröm, frågar FPA:s forskningsprofessor Hennamari Mikkola.

Jag kommer ihåg hur politikerna på 1980-talet lovade att avskaffa arbetslösheten på sex månader. Den sittande regeringens mål på att dämpa den årliga ökningen av social- och hälsovårdskostnader till mindre än en procent låter som ett lika vidlyftigt löfte. Detta skulle inom de närmsta åren ge en inbesparing på tre miljarder euro. Var det denna rest som blev kvar i politikernas händer då man under regeringsförhandlingarna ifjol vår kom överens om konkreta inbesparingssummor?

Var det denna rest som blev kvar i politikernas händer då man under regeringsförhandlingarna ifjol vår kom överens om konkreta inbesparingssummor?

Målet är tufft, särskilt då man beaktar social- och hälsovårdstjänsternas verksamhetsmiljö där folket blir äldre och behandlingarna utvecklas och blir dyrare. Utöver detta kommer vi även att få en ny marknadsdriven modell med fritt val, som innebär betydande kostnadsrisker för skattebetalarna.

Arbetsgivarna har inom den öppna hälsovården hittills betalat den största delen av arbetstagarnas utgifter. Just inga skatteeuron hamnar hos den privata tandvården eller ögonläkaren, eftersom många betalar just dessa kostnader nästan helt ur egen börs. Täcker den nya modellen även de välbärgades tjänster i framtiden? Eller kommer efterfrågan på privata försäkringar att explodera?

Arbetsgivarna har inom den öppna hälsovården hittills betalat den största delen av arbetstagarnas utgifter.

Social- och hälsovårdskostnaderna kan dämpas genom att minska arbetskraftskostnaderna. Detta skulle innebära en frysning av vårdpersonalens löner. Ett tufft medel vore även om politikerna skulle precisera sitt offentliga servicelöfte och erkänna att alla tjänster inte längre kan fås för offentliga pengar.

 

Kan man alltså uppnå inbesparingar inom social- och hälsovården med behagliga metoder och förbättra serviceprocesserna – ens i teorin? Servicesystemets metoder är begränsade och även den som lever mycket hälsosamt kan insjukna. Och ibland är olyckan inne. Tjänsterna kan alltså inte hanteras lika riskfritt som till exempel biltillverkningen eller detaljvaruhandelns distribution.

För icke-brådskande behandlingars del är processen enklare att hantera. Men många har blivit friska medan de köar efter vård, åtminstone vid förkylningar. En snabb tillgång till vård kan alltså öka onödigt användande. Men vi måste tro på att tjänsterna till viss del kan produceras mer förmånligt, till exempel elektroniskt.

Nyckeln till att dämpa social- och hälsovårdskostnaderna är informationsdistributionen och -kvaliteten. Den datagrund som krävs för ledningen av social- och hälsovårdssystemet är ännu inte tillräckligt bra, åtminstone inte på nationell nivå. Det är bland annat väldigt svårt att få tillgång till kostnadsinformation. Det finns till exempel endast nationella kostnadsuppgifter om öppenvårdens mediciner och privata hälsotjänster i FPA:s register.

 

Om FPA-ersättningarna upphör 2019 kommer även insamlingen av kostnaderna för privata tjänster på nationell nivå att ta slut med en gång. Vi borde snabbt få något annat i stället. Om alla tjänsteproducenter runt om i Finland i den nya modellen får samma uträknade ersättning för samma behandling, vem räknar ut de verkliga kostnaderna och övervakar kvaliteten?

Hälsovårdsmarknadernas verksamhet kräver övervakning och reglering – i USA även många jurister. Enligt internationella och inhemska forskningar är kundens möjlighet att konkurrensutsätta tjänsterna liten. Kunderna byter producent mycket sällan och ofta är den nya producenten någon som finns nära dem. Det är även arbetsdrygt och tidskrävande att skaffa jämförelseinformation. En övervakning av marknaderna utan smidigt informationsflöde kan bli administrativt sett dyrt.

 

Hennamari Mikkola

Tieto- ja viestintäryhmän päällikkö Kelassa, tutkimusprofessori

Seuraa sosiaaliturvan kehityksen isoja ja pieniä aiheita, tutkimuksia ja tilastoanalyysejä.

Tilaa uutiskirje