Facebook Twitter LinkedIn Sähköposti

Smärtsamt om systemen för bostadsstöd slås samman

Bostadsbidraget för pensionstagare och det allmänna bostadsbidraget har ursprungligen skapats för olika behov.

I vårt land stöds boendet via olika källor. De produktionsstöd som staten beviljar gör det lättare att bygga hyres-, bostadsrätts- och servicebostäder. De som bor i ägarbostäder får i sin tur indirekt stöd genom ränteavdragen i beskattningen. Den mest betydande stödformen är i alla fall de bostadsbidrag som betalas ut direkt till de privata hushållen.

Hushåll med låga inkomster beviljas allmänt bostadsbidrag som grundar sig på behovsprövning och som betalas ut av FPA. För pensionärer och studerande har FPA särskilda bostadsstödssystem. Också till värnpliktiga betalas bostadsunderstöd. Boendet stöds i betydande grad också genom utkomststöden.

De olika stöden för boende har utvecklats under olika tider och i enlighet med de behov som mottagarna har. Kriterierna för att stöden ska beviljas och för vilka boendeutgifter som godkänns skiljer sig i vissa fall betydligt från varandra. Det har varit nödvändigt att anpassa bostadsstödsystemen efter hur samhället har förändrats och efter hur andra förmånssystem har utvecklats. Systemens centrala principer har ändå inte ändrats.

Det allmänna bostadsbidraget var från början riktat till barnfamiljer med låga inkomster. Den ökade arbetslösheten har i alla fall medfört att bostadsbidraget blivit ett stöd för arbetslösa. På motsvarande sätt finns det bland dem som får bostadsbidrag för pensionstagare allt fler som också får sjukpension. Systemet med bostadsbidrag för pensionstagare har också anpassats till ändringen från anstaltsvård till serviceboende.

Stora förändringar skulle förutsätta specialarrangemang
i övergångsskedet.

År 2009 utredde Sata-kommittén hur det allmänna bostadsbidraget skulle kunna reformeras och hur de olika systemen för bostadsstöd kunde förenhetligas och slås samman till ett enda system. Då stannade man för att det allmänna bostadsbidraget skulle förnyas. Att sammanslå systemen ansågs inte vara möjligt eftersom det hade lett till betydande förändringar i mottagarnas stödnivå. Revideringen av det allmänna bostadsbidraget i början av år 2015 gjorde att systemet blev mera likt bostadsbidraget för pensionstagare. Förändringen följer i huvudsak Sata-kommitténs förslag. Reformen gjorde också kontaktytorna mellan dessa två system klarare.

Med tanke på utbetalningen av förmånerna är ett förenhetligande av systemen välkommet. Att verkställa fyra olika system har väckt frågan huruvida alla skillnader i systemen är befogade och om så här många system verkligen behövs för att stöda boendet. När frågan inte kan analyseras endast med tanke på verkställandet är det inte alldeles enkelt att komma med några svar.

Olika befolkningsgruppers boende borde kunna stödas inom ett och samma system. Skillnaderna mellan system gör att en sammanslagning av systemen ändå skulle betyda att vissa stödmottagare skulle vinna och få större stöd än tidigare. Vissa andra skulle däremot förlora på grund av förändringen och få mindre stöd. Stora förändringar skulle förutsätta specialarrangemang i övergångsskedet, så att förändringarna inte skulle bli så stora för de enskilda mottagarna av stöden.

I regeringsprogrammet fastslås att bostadsbidraget för pensionstagare ska slås samman med det allmänna bostadsbidraget. Det är en del av sparåtgärderna i statens finanser, och meningen är att förändringen ska införas från början av nästa år. Under lagstiftningsarbetets gång har konstaterats att det behövs specialarrangemang för att ändringarna för enskilda pensionstagare ska bli skäliga. Trots det skulle den planerade förändringen bli smärtsam för bidragsmottagarna. Deras bostadsbidrag skulle minska.

I normala situationer hade följderna av en sådan här förändring varit mindre, eftersom pensionerna hade ökat och självriskgränserna och beloppen för godtagbara boendeutgifter hade stigit. Nu minskar pensionerna därför att levnadskostnaderna har gått ner. Och de boendeutgifter som godkänns stiger inte. Däremot kan hyrorna höjas. Alltså är det inte så konstigt att pensionstagarna har motsatt sig förändringen. Återstår att se vilken verkan detta har haft.

 

Anne Neimala