Siirry sisältöön
På svenska
|
9.9.2015

”Man måste själv vara aktiv för att få rehabilitering”

Pia-Nina Vekka och Jaana Helin drabbades vardera av en sjukdom som fullständigt förändrade deras liv. Tack vare rehabilitering har de kunnat börja om på nytt, men allt har inte gått som på räls.
Teksti Hanna Moilanen, översättning Kurt Kavander | Kuvat Juuso Paloniemi

Under de senaste åren har Pia-Nina via FPA fått stöd för ridterapi i hemstaden Tavastehus.

Pia-Nina Vekka, 44, svänger sig ledigt med rehabiliteringstermer och förmånsbenämningar. Livet med MS har lärt henne mycket om såväl rehabilitering som social- och hälsovårdstjänster. Vissa saker har hon dock lärt sig genom bitter erfarenhet.

Under åren har Pia-Nina deltagit i anpassningsträning och två gånger i medicinsk rehabilitering på Neuroförbundets rehabiliteringscenter i Masku. Regelbunden fysioterapi på hemorten stöder rörelseförmågan. Pia-Nina drabbades av MS för nästan 20 år sedan.

Pia-Nina drabbades av MS för nästan 20 år sedan.

Anpassningsträningen är avsedd som ett introduktionspaket för den sjukdomsdrabbade. Under träningen analyseras rehabiliteringsklientens egen situation samtidigt som man försöker finna utvägar som kan bidra till ett fullvärdigt liv med sjukdomen.

 Pia-Nina beviljades behovsprövad rehabilitering när hon funderade på att skaffa extra hjälpmedel för vardagen. Tanken var att hon under den 17 dygn långa rehabiliteringsperioden skulle testa olika redskap och lära sig hur de används.

 ”Slutenvårdsrehabiliteringen gav mig utmärkta gymtips samtidigt som mitt motionsintresse vaknade. Dessutom lärde jag mig självkateterisering”, berättar Pia-Nina.

Regelbunden fysioterapi på hemorten stöder Pia-Ninas rörelseförmågan.
Regelbunden fysioterapi på hemorten stöder Pia-Ninas rörelseförmågan.

Frisk över en natt

Pia-Nina Vekkas liv förändrades radikalt när hon sjukpensionerades våren 2014. Pensionsbeslutet fick oanade följder.

”I myndigheternas ögon blev jag frisk över en natt”, konstaterar Pia-Nina lite 
tillspetsat.

Efter pensionsbeslutet ersattes handikappbidraget med vårdbidrag till ett lägre belopp.

Yrkesverksamma personers respektive pensionstagares behov bedöms delvis på olika grunder. Tidigare fick Pia-Nina höjt handikappbidrag, men efter pensionsbeslutet ersattes handikappbidraget med vårdbidrag till ett lägre belopp.

Tidigare fick Pia-Nina FPA-finansierad individuell terapi två gånger per vecka, men som pensionstagare är hon inte längre på samma sätt berättigad till slutenvårdsrehabilitering som ersätts av FPA.

Inga försköningar

Numera får Pia-Nina Vekka fysioterapi med stöd av servicesedlar från sjukvårdsdistriktet, eftersom hon får en ny sorts MS-medicin inom den specialiserade sjukvården. Om medicineringen vore mer konventionell skulle hon vara tvungen att uppsöka terapi på sin egen hälsocentral.

”Fysioterapin är mycket viktig för mig. Tack vare den klarar jag av att röra mig med rollator ensam på stan och att överlag delta i samhället”, säger Pia-Nina.

”Det gäller att inte försköna sin situation när man fyller i olika ansökningar. Jag kan inte släppa tanken på att jag kanske skulle ha fått ett annorlunda stödbeslut om jag hade fyllt i ansökan mer noggrant och detaljerat. Jag kommer att försöka ansöka om höjt vårdbidrag och status som svårt funktionshindrad på nytt.”

Jaana Helin
Jag gillar så otroligt att jobba och studera, säger Jaana Helin.

Nytt yrke genom läroavtal

Jaana Helin, 40, kommer från Iittala och berättar om sitt liv med stor entusiasm.

”Jag gillar så otroligt att jobba och studera. Läroavtalsutbildningens mångfald visar sig i att alla i vår klass har olika arbetsplatser. Diskussionerna och utbytet av erfarenheter är verkligt givande.”

För ett par år sedan upplevde Jaana sin situation på ett helt annat sätt. Hon hade jobbat treskift på fabrik med kontroll, förpackning och avsändning av produkter i knappt tio år. Förvärvsarbetet splittrades dock av långa sjukledigheter. Den tidigare diagnostiserade astman förklarade inte de återkommande luftrörskatarrerna och lunginflammationerna.

”År 2012 fick jag slutligen diagnosen bronkiektasier, dvs. vidgade luftrör. Efter det har det varit lättare att hitta egenvårdsmetoder”, berättar Jaana.

Eftersom Jaana var bara 40 år och fortfarande hade en lång yrkesverksam tid framför sig började hon tillsammans med företagshälsovården reda ut möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering. Tack vare den blev det möjligt att pröva på och utbilda sig till ett annat yrke.

Viktigt att ställa krav

Det finländska rehabiliteringssystemet har ansetts vara splittrat. I det branschövergripande systemet fördelas rehabiliteringsansvaret på flera parter samtidigt som subsystemen finansieras på olika sätt.

För rehabiliteringsklienterna avspeglar sig detta exempelvis i att varje förmån eller tjänst ska sökas separat och dessutom på olika håll. En del handlingar hamnar hos FPA och en del hos olika kommunala enheter.

”Personlig assistent, manöverorgan för bilen, försörjningsförmåner, rehabilitering, ombyggnad av bostaden och ersättning för specialersättningsgilla läkemedel ska alla sökas separat”, förklarar Pia-Nina Vekka.

 

Seuraa sosiaaliturvan kehityksen isoja ja pieniä aiheita, tutkimuksia ja tilastoanalyysejä.

Tilaa uutiskirje